Nytt mål

Jag sätter härmed ett nytt mål för mig själv.
En gång i veckan ska det skrivas inlägg här. En gång i veckan ska jag sammanfatta veckan som gått, och fundera lite över veckan som kommer. Det kommer att göra pressen att skriva mindre, och förhoppningsvis leda till bättre inlägg här. Med tanke på frekvensen på inlägg här på sistone så borde det ju inte vara så svårt att nå.

Nåväl - veckan som gick då?

Fredagen spenderades i sängen med misstänkt influensa. Feberfrossa, äckliga svettningar, halsont och ont överallt. Funny funny. Dock verkar det inte ha varit influensa alls, det gick över alldeles för fort. Min gissning är snarare att jag hade någon sista avtändning från all tramadol jag har stoppat i mig på grund av nackspärren.

Lördagen gick åt till att förbereda inför årets distriktsstämma med scouterna. Vi var på Polhemsskolan i Lund och möblerade om, satte upp papper och funderade på hur stämman skulle gå. Var vi på rätt spår från styrelsens håll, behövdes några sista-minuten-ändringar, vem skulle ansvara för vad? Dagen avslutades med middag för nio på V.E.S.P.A. med en riktigt schysst pizza. Ännu har jag dock inte riktigt lärt mig att jag inte orkar en hel pizza längre. Lätt illamående gick jag därifrån - eller snarare, cyklade på min schyssta gröna cykel som fortfarande gör mig lycklig varje gång!

På söndagen var det dags. Alla förberedelser var gjorda, alla listor skrivna, alla papper uppsatta. Nu var det skarpt läge. Distriktsstämman kickade igång vid nio. Den stora frågan var så klart strukturförändringen inom scoutrörelsen i Sverige. Ska vi gå från fem förbund till en stor gemensam organisation? Vilka stadgar skulle gå genom och vilka skulle vi vilja revidera? Vilka var för - vilka var emot? Diskussionerna var många och rörde allt ifrån meningsbyggnader i stadgarna till övergripande frågor så som principer och värderingar. För mig fick en av de grundläggande principerna ge vika - något bra sett ur perspektivet att strukturförändringen skall gå genom och dåligt sett utifrån vilka värderingar jag vill ska råda. Det röstades genom att stadgarna för den nya organisationen enbart skall förbjuda diskriminering enligt sex av de sju i lagen uppräknade diskrimineringsgrunderna. Våra samarbetsorganisationer fick grönt ljus att diskriminera blivande medlemmar på grund av deras religion eller trosuppfattning. Detta var nog med allra största sannolikhet en förutsättning för att förslaget skall röstas genom av i alla ett av våra fem förbund - men frågan är om det är värt det. En organisation som har som förutsättning att vi får diskriminera på grund av religiös läggning; är det verkligen en organisation vi vill ha?
Bäst med stämman var helt klart de utmärkelser som delades ut - fem till antalet.
Majvi fick Årets scout på grund av sin enorma insats som intendenturansvarig under sommarens läger ute på Sjöröd. Hon arbetade häcken av sig och la verkligen ner både själ, hjärta och i stort sett hela sig själv i uppgiften.
Ulf, Patrik och Mari fick alla tre Svenska Scoutförbundets stora förtjänstmärke i guld för sina insatser under sommarens läger. Ulf hoppade mindre än tre månader innan lägret på posten som lägerchef för Home Hospitality, ett läger för 1000 schweizare och löste alla problem - stora som små - med bravur. Patrik hade visserligen något längre tid att förbereda sig inför sitt uppdrag som lägerchef inför Camp in Camp, vårt läger för 750 fasta deltagare och 3x750 besökare under en vecka, men även han gjorde en formidabel insats. Och Mari - vad hade vi alla gjort utan henne. Hon var, som vice lägerchef, ansvarig för att alla mådde bra och vilket jobb hon gjorde!
Och så slutligen, en överraskning för nästan alla, så fick Richard - vår avgående distriktsordförande - en Gustav Adolfsmedalj för sina insatser för förbundet under flera år. Han lyckades faktiskt hålla sig ifrån att fälla någon tår, men det var nog inte långt borta med de välförtjänta stående ovationer som han fick!

Måndagen spenderades faktiskt i stort sett helt och hållet med nästan i böcker och kompendium. Nästa fredag väntar tentan i folkrätt, komparativ rätt och internationell privaträtt - en kurs som jag hatar och avskyr och har "läst" tre gånger tidigare. Jag har dock egentligen aldrig faktiskt LÄST den - precis som denna gången har jag inte närvarat vid föreläsningar och seminarier, något jag nu bittert ångrar. Som tur är har jag en fantastisk föredetta kursare som låtit mig ta del av allt hennes material från kursen - föreläsningsanteckningar, kursmaterial och allt! Vad hade jag gjort utan Lisa?

Tisdagen ägnades åt visst, förstrött pluggande men tankarna var hela tiden på annat håll. På eftermiddagen var det nämligen dags. Djupintervju inför den utbildning jag förhoppningsvis ska hoppa på i januari - utbildningen till kriminalvårdare. Jag har redan varit genom en intervjuomgång för ungefär en och en halv månad sen. Till de 32 platser som finns var det tydligen drygt 600 sökande - 120 gick vidare till första intervjuomgången. Utav oss 120 gick ungefär hälften vidare till djupintervjuerna, alltså de jag var på nu. Förhoppningsvis blir jag sedan en av de drygt 40 som går vidare till nästa omgång, testomgången på Pliktverket.
Intervjun kändes som om den gick riktigt bra - det var alla de klassiska frågorna om uppväxt, skola, tidigare arbetslivserfarenhet, intressen, varför man sökte tjänsten och så vidare. Jag kände själv i alla fall att jag kunde ge bra svar på alla frågorna, att jag kunde vända mina negativa sidor till bra sidor och att jag höll mig ärlig men ändå förblev attraktiv för arbetsgivaren. Det mest överraskande var att när intervjun var "slut" så fick intervjuarna mina papper och skulle gå iväg och kopiera dessa. Under tiden fick jag ett sista test - ett papper där jag skulle skriva - där och då - vad jag skulle kunna tillföra Kriminalvården och varför de skulle anställa mig. Snacka om överraskningsmoment. Förhoppningsvis fick jag fram något bra där också - och förhoppningsvis kunde de läsa vad jag skrivit! =)

Onsdagen blev en nostalgitripp - jag hjälpte till att laga lunch på nationen. Fasen vad gött det var, saknar det lite. Blev en schysst pasta med bacon och campinjoner i gräddsås. Awesome. Efter lunch blev det återigen lite pluggande, även om jag har svårt att hitta fokus - har jag sagt att jag verkligen avskyr den här kursen?

I torsdags var jag ute för att försöka hitta en klänning till Höstgasquen om två veckor. Hittade en fantastisk klänning på nätet hos HM och hoppades på att den skulle finnas i butik också så man kunde prova den. Självklart fanns den inte, och inte heller någon annan rolig eller vettig klänning i någon av affärerna i city, så det hela slutade med att jag köpte den från nätet. Så nu får vi hoppas att den passar och att den är vad jag hoppas på. Även här lite pluggande "så klart".

Idag har jag inte fått så mycket gjort. Jag har tvättat eftersom det var antingen det eller köpa nya underkläder. Utöver det har jag fått läst ungefär fyra sidor i min bok. En av mina härliga killkompisar visste att jag satt och tentapluggade och kom över på en spontanfika för att peppa mig lite. Så jäkla härligt, även om det så klart ledde till att det inte blev så mycket mer pluggat just då. Jag har också sett klart den helt jävla fantastiska serien Game of Thrones. Nu är jag bara bitter över att det ens är lagligt att göra en så pass bra serie och sedan låta oss vänta ända till april innan nästa säsong kommer.




Veckan som kommer:
- plugga klart
- göra tentan (se till att få facking godkänt på den nu!)
- delegatsamling inför förbundsstämman
- köra och lämna av mamma i Ystad inför resa
- åka till Sjöröd för sista gången i år
- förhoppningsvis få svar på hur det gick med intervjun!


Högen till vänster är det som är avklarat - högen till höger är det som är kvar.......

Dop

Så var det äntligen dags. Brorsonen skulle äntligen bli döpt.

Middag hemma hos Tedde och Therese i lördags, tillsammans med Tobias och Pauling, Caroline och så Ulf.  Supermysigt, fick gosa en hel del med den lille.. Säsongens sista grillning, även om det väl kanske gick sådär när Tedde grillade..

Igår var det sedan dags. Åkte med pappa och familjen, tillsammans med farfar, till Harlösa kyrka för att närvara vid dopet. Var som vanligt lite sena, men vi hann ändå i tid.
Tobias och Caroline som gudföräldrar tågade in tillsammans med Tedde, Therese och Viktor - i en väldigt härlig ljusblå dopklänning - och så satte det igång. Prästen var helt fantastisk, hon lyckades göra dopet väldigt avslappnat och naturligt, men ändå kyrkligt. Och Viktor var snäll som vanligt, han gäspade lite men annars var han glad och härlig hela tiden. Själv fick jag läsa texten om hur Jesus uppmanar barnen att komma till honom, och Charlotte sjöng "Handens fem fingrar" så vackert för Viktor.

Efter själva dopet var det dags för lite mat och umgänge på församlingsgården. Huset fullt med barn, inte alltid lätt att veta vilket barn som hörde till vem, förrän man såg dem springa runt och man såg föräldrarna springa efter. Också skönt att se hur mycket barn klarar, om man inte är framme och visar att något dåligt just hände. Var ett litet barn som sprang rakt in i kanten på ett bord och reste sig, skakade lite på sig - tog sikte på något nytt och fortsatte springa. Underbar målmedvetenhet!



- Hela familjen tillsammans - Caroline, Tobias, Viktor Anders Ingemar, Therese och Tedde.


Gav Viktor en sagosamling i doppresent. Tänkte att den förhoppningsvis kan komma till nytta under lång tid framöver. Stod och tvekade länge mellan flera olika, funderade bland annat på Den Silvriga Barnkammarboken - vilket ju i efter hand hade varit ett något sämre köp eftersom de redan fick tre sådana. =D Istället blev det Bröderna Grimms Bästa Sagor med fantastiskt härliga illustrationer.




Funderade på att köpa en upplaga av "Pekboken för lite finare barn". En helt fantastisk liten bok, klädd i "sammet" på pärmarna och med mycket viktiga ord att lära sig tidigt i livet.


Även med "fonetisk" skrift för att man ska lära sig det korrekta överklassättet att uttala orden.. Utöver privatjet fanns ord som champagne, juvel och skaldjur.



_________



Annars då? Jo, nacken/axeln blir bättre och bättre även om den fortfarande är lite stel och tar emot ibland. Dock rätt så smärtfri, vilket är sååå jäkla skönt!
Har köpt mig en ny cykel - blir så glad varje gång jag ser den. Den jävel som snor den här cykeln kommer det fan att bli synd om! Får jag tag på den jäveln så kommer de ångra sig snabbt!



- Min nya, fina, gröna cykel! Supersnygg, och superskön att cykla på!

Examensarbetet har inte rört sig framåt alls på ett tag, och inte heller pluggandet till tentan. Måste verkligen börja ta tag i det här nu känner jag! Träningen har däremot tagits upp igen, körde ett snabbt pass i lördags innan middagen hos Tedde. Bänkade en del, även om det var med lätta vikter med tanke på axeln. Körde många repetitioner istället. Längtar dock tillbaka till 5x5 istället för typ 5x15.. Ikväll blir det antingen boxning eller ett benpass på gymmet.

Naglarna som bröts i somras och sedan blev lite lätt nerbitna börjar komma tillbaka. Superskönt, längtar efter att enbart ha naturliga långa naglar, utan något fusk som idag. Har dock konstaterat att det är enda sättet för mig att sluta bita på dem så det får bli det så länge. Har dock inte målat dem på länge, och så får det nog fortsätta. Det tar ju ändå lite tid, och just nu ska den som sagt läggas på annat - se ovan...

Nu - mat innan passet, med lite internationell privaträtt som middagsunderhållning!

Gaaaah...

Nu blev det nästan som vanligt igen.. Jag går in för något, och sedan tappar jag sugen.
Sjukt långt uppehåll på bloggen, inte helt okej. Men jag ger det ett nytt försök.


Sen sist så har det hänt otroligt mycket.
Jag har:
- roddat klart lägret för de 1000 schweizarna
- roddat läger för 750 lägerdeltagare för en vecka, och haft lika många besökare per dag i tre dygn
- jobbat klart min sommar på fängelset
- påbörjat mitt examensarbete
- börjat plugga för att klara av mina två sista omtentor
- börjat planera examensfest
- börjat träna styrkelyft
- skaffat mig en nackspärr som gav mig 18 timmar på akuten, och två veckors konstant smärta
- fått en brorson - världens bästa Viktor!
- äntligen börjat träna igen, efter nackspärren!

Så - snabbt inlägg om punkterna ovan:

- roddat klart lägret för de 1000 schweizarna



Schweizarna var sjukt nöjda, med ungefär allt. De var nöjda med maten de fick, med programmet och med platsen, samt med våra insatser för att hjälpa dem undan de dåliga vädrets konsekvenser. Ett par nya internationella LOTSar till nästa sommar är rätt så troliga. =D På bilder är de på väg upp till Kristianstad för att delta på World Scout Jamboree - en av dem hade med sig maskoten som var ett lämmeldjur(?) på snowboard.. Sjukt söt!


- roddat läger för 750 lägerdeltagare för en vecka, och haft lika många besökare per dag i tre dygn



Lägret gick superbra! De första dagarna var regntunga och marken blev lerigare och lerigare. Som väntar fixade Poppen biffen, han hämtade hem ett stort lass flis och spred ut. Deltagarna var återigen väldigt imponerade och nöjda med servicen på Sjöröd och flera uttryckte ett stort intresse av att återkomma fler gånger. På bilden förbereds för popcornspoppning över öppen eld i en av lägerbyarna, ett mycket uppskattat inslag ett par av kvällarna!


- jobbat klart min sommar på fängelset

Sista arbetspasset för sommaren är avklarat sedan länge, och nu är jag återigen "enbart" timanställd. Jag har dock sökt in till kriminalvårdsutbildningen till våren. 600 sökande till 32 platser. Blev kallad, tillsammans med ungefär 119 andra, till kortintervjuer för ett par veckor sedan. Enkla frågor så som "Har du kriminellt umgänge?", "Har du drogproblem?", "Hur ser din ekonomiska situation ut?" och så vidare samt lite värderingsfrågor. Tydligen lyckades jag väl göra något vettigt intryck eftersom jag i förra veckan fick en kallelse till fördjupningsintervju lite senare. Ska bli spännande att se om jag klarar av även den med gott resultat.
En utbildning till kriminalvårdare innebär en anställning med lön under tiden, och jag hade verkligen, verkligen gillar att både gå utbildningen och att arbeta som kriminalvårdare. Även om det kanske inte är kriminalvårdare på en avdelning jag vill göra tills jag går i pension så finns det så många vägar vidare inom kriminalvården som jag i så fall hoppas att jag ska kunna ta en dag. Men just nu är det faktiskt just kriminalvårdare ute på avdelningarna som jag vill vara. Trivs otroligt bra, framför allt de gånger man känner att man når fram, att man gör någon skillnad!


- påbörjat mitt examensarbete

Har börjat och kommit ungefär så långt att jag har valt ämne att skriva om - hur våld inom familjen påverkar bedömningen i vårdnads- och umgängesfrågor. Jag har också hittat en del material och börjat skriva liiiite om de materialrättsliga frågor, alltså ungefär hur vårdnadslagstiftningen i Sverige ser ut idag. Mycket längre än så har jag inte kommit än, det där med studiemotivation är inte min starkaste sida...=/


- börjat plugga för att klara av mina två sista omtentor

Har två tentor släpande efter mig - en i folkrätt/komparativ rätt/internationell privaträtt och en i allmän rättskunskap/rättsfilosofi. Båda är riktigt dödstråkiga, men det är väl bara att beta av skiten. Jag struntar lite i betyget på båda kurserna, och vill bara klara av dem så att jag kan få ta ut min examen. Tyvärr är återigen studiemotivationen inte på topp, men kurserna SKA klaras av denna termin så jag kan få bli klaaaar någon gång.


- börjat planera examensfest

Har nog hittat ett datum, och har vissa planer. Kanske dumt att sälja skinnet innan björnen är skjuten, men samtidigt kommer jag att ha ungefär tio dagar på mig mellan examen och min nya utbildning om jag nu kommer in på utbildningen till kriminalvårdare. Det hinner man inte planera på. Så - planering är påbörjad, gästlistan filas på och vissa planer för plats och tid är gjorda. Ska bli sjukt roligt, och förhoppningsvis ska så många som möjligt kunna bjudas in.


- börjat träna styrkelyft



Blev meddragen av lite folk till att kolla på SM i klassisk styrkelyft när det avgjordes i Lund i slutet på sommaren. Vilka vikter, vilka killar och tjejer som tävlade och vilken pepp jag kände. Jag kände direkt att det var det här jag ville göra. På bilden ovan är vinnarna i lättaste respektive tyngsta klasserna under tävlingen. Båda två var fantastisk trevliga, och om en satsning på styrkelyft kan ge mig en kropp som Miias, för att inte tala om resultat som hennes så är jag all in!
Sagt och gjort, började lite försiktigt och fastnade framför allt för bänkpressen. Har slagit ett vad med polaren som drog med mig på tävlingen, att jag ska ta 57,5 kilo i bänken innan min födelsedag. Det ger mig ungefär 6 månader att öka 12,5 kilo från mitt nuvarande personbästa. Dock har det ju kommit lite hinder på vägen...


- skaffat mig en nackspärr som gav mig 18 timmar på akuten, och två veckors konstant smärta



Tog en lång promenad på måndagen, fortfarande lite förkyld, men ingen fara. Efter en dryg timmes promenad kom jag dit jag hade parkerat och noga låst fast min cykel ett tag tidigare och som jag nu skulle hämta. Tror ni den fanns kvar? Nej, klart den inte gjorde. Så, det var bara att promenera hem igen. På tisdagen hade jag lite ont i nacken och var lite halvstel, men inget allvarligt. Förkylningen fanns fortfarande kvar till viss del, men inte så farligt, så jag bestämde mig för ett lätt benpass på gymmet i alla fall. Halvvägs genom passet konstaterar jag att det inte var det bästa jag har gjort - hjärtat rusade på rätt bra under ungefär hela tiden och jag mådde inte superbra. Så, det var att åka hem och vila. Vaknade på onsdagen med en helt helvetisk nacke/höger axel som inte ens tillät mig att vända mig om i sängen eller andas med djupa andetag. Det blev inte bättre under dagen, utan snarare tvärtom. Fram emot kvällen började höger arm kännas som om den sov lite, och när jag rörde mig så strålade det ut smärta ut i höger arm, ända ner i tummen. Efter lite diskussioner med plastmamma, en läkarstudent och två personer på sjukvårdsupplysningen blev det att ta mig till akuten. Förväntade mig lång väntetid för att få lite värktabletter och bli hemskickad igen, men nej då. Kom dit halv två ungefär, tog väl en fem-tio minuter innan jag blev inkallad till triagen. Därifrån blev jag direkt skickad till ett rum, tydligen som prio två-patient..? Eftersom jag hade haft feber under en längre tid och var så stel så fanns det tydligen en farhåga om att jag kunde ha hjärnhinneinflammation. Så var dock inte fallet, utan efter 18 timmar på akuten - med spasmofen, stesolid, oxycontin, morfin, syrgas och tramadol - drog den fjärde och sista läkaren slutsatsen att jag troligen "bara" hade en taskig nackspärr beroende på en virusinfektion och att denna hade fått muskeln att klämma på lite nerver. Så - groggy och fortfarande med smärta - blev jag hemskickad till mamma med recept på fyra stycken smärtstillande mediciner som jag fick hämta ut dagen efter. Har sedan dess besökt en sjukgymnast som jag inte alls gillade och sedan vårdcentralen och en ny sjukgymnast som kändes hundra gånger bättre. Idag är jag i stort sett smärtfri, efter snart tre veckor, och har nästan full rörlighet i nacken igen.
På bilden - nål för blodprover och intravenöst smärtstillande och en syresättningsmätare.


- fått en brorson - världens bästa Viktor!



Så har han äntligen kommit. Min bror och hans fru har äntligen fått sitt barn, världens bästaste Viktor. På bilden - stolt faster och Viktor, 7 dagar gammal.


- äntligen börjat träna igen, efter nackspärren!

Igår kunde jag äntligen, tack vare den nya grymme sjukgymnasten, gå och träna igen. Körde ett väldigt försiktigt ryggpass med lite marklyft, lite rodd och lite bicepscurls. Idag har jag äntligen träningsvärk igen, det var alldeles för länge sen sist! Blev dock lite halvhaltande eftersom jag hela tiden funderade på om det var bra eller dålig smärta i axeln jag kände. Känner dock ingenting av att axeln skulle vara värre idag än igår, så det var nog troligen bara bra smärta! =)



Sådär, kort, snabb sammanfattning av alldeles för lång tid. Förhoppningsvis ska det inte dröja lika länge tills nästa inlägg! =)

RSS 2.0