Trevliga gymupptäckter
Var en vända på gymmet igår efter jobbet - hade egentligen tänkt träna på jobbet på lunchen, men glömde maten hemma så jag var tvungen att åka ut och handla lite då istället. Körde först lite cykling och sedan ett ryggpass. Känner mig fortfarande ganska halvvilsen i gymmet, och än mer om man ska ge sig på de fria vikterna. =) Men men, de säger ju att övning ger färdighet.
Värmde upp med tio minuters cykling, läge fem på manuellt program.
Sittande rodd, tvåhandshandtag
10*15
10*20
8*25 - ska hålla mig på 20 kg genomgående
Någon annan form av rodd i maskin
3*10*20
Ryggresningar
3*10*KV - fortfarande svag i länden
Latsdrag
3*10*20 - lätt, kände mer i armarna än i ryggen? Öka vikter till nästa gång
Och sen kom det. Min hatälskade övning - chins. Jag är för jävla svag i den här övningen, kan inte lyfta min egen kroppsvikt ens en gång. Som tur är har Gerda en maskin för assisterade chins - man står på ett fotstöd och ställer in hur stor vikt den ska hjälpa en med och sedan så kör man. Förra gången så bestämde jag mig för att testa i läge 11, med i stort sett hela min kroppsvikt avlastad, bara för att testa övningen. SJUKT JÄVLA TUNGT! Pinsamt så svag jag är. Igår bestämde jag mig för att testa samma läge, men tvinga mig själv att faktiskt göra tre set med sex chins i varje, trots att det är aptungt. Återigen var jag nästan gråtfärdig när jag tänkte på hur klen jag är...ända tills jag insåg att maskinen ju jobbar med pounds och inte med kilo. Jag är fortfarande ruskigt svag, men inte alls lika svag som jag trodde innan. Istället för 55 kilo så hjälpte maskinen mig bara med 26... Det tog mig ett STORT steg närmare målet på att jag ska göra oassisterade chins - i alla fall en - innan sommaren är slut..
Bara för att bygga vidare på endorfinvågen så körde jag ett set knäböj också, bara för att det är ben jag gillar mest bland passen. Helt plötsligt kommer det fram en vältränad kille och kommenterar mina vikter. Och inte kommenterar han att jag har alldeles för låga vikter inte - han är imponerad över vikten jag tar och frågar hur länge jag har tränat. Han trodde inte riktigt på mig när jag sa att jag började med vikter i början på sommaren. =)
Värmde upp med tio minuters cykling, läge fem på manuellt program.
Sittande rodd, tvåhandshandtag
10*15
10*20
8*25 - ska hålla mig på 20 kg genomgående
Någon annan form av rodd i maskin
3*10*20
Ryggresningar
3*10*KV - fortfarande svag i länden
Latsdrag
3*10*20 - lätt, kände mer i armarna än i ryggen? Öka vikter till nästa gång
Och sen kom det. Min hatälskade övning - chins. Jag är för jävla svag i den här övningen, kan inte lyfta min egen kroppsvikt ens en gång. Som tur är har Gerda en maskin för assisterade chins - man står på ett fotstöd och ställer in hur stor vikt den ska hjälpa en med och sedan så kör man. Förra gången så bestämde jag mig för att testa i läge 11, med i stort sett hela min kroppsvikt avlastad, bara för att testa övningen. SJUKT JÄVLA TUNGT! Pinsamt så svag jag är. Igår bestämde jag mig för att testa samma läge, men tvinga mig själv att faktiskt göra tre set med sex chins i varje, trots att det är aptungt. Återigen var jag nästan gråtfärdig när jag tänkte på hur klen jag är...ända tills jag insåg att maskinen ju jobbar med pounds och inte med kilo. Jag är fortfarande ruskigt svag, men inte alls lika svag som jag trodde innan. Istället för 55 kilo så hjälpte maskinen mig bara med 26... Det tog mig ett STORT steg närmare målet på att jag ska göra oassisterade chins - i alla fall en - innan sommaren är slut..
Bara för att bygga vidare på endorfinvågen så körde jag ett set knäböj också, bara för att det är ben jag gillar mest bland passen. Helt plötsligt kommer det fram en vältränad kille och kommenterar mina vikter. Och inte kommenterar han att jag har alldeles för låga vikter inte - han är imponerad över vikten jag tar och frågar hur länge jag har tränat. Han trodde inte riktigt på mig när jag sa att jag började med vikter i början på sommaren. =)
Kommentarer
Trackback
