Nytt mål
Jag sätter härmed ett nytt mål för mig själv.
En gång i veckan ska det skrivas inlägg här. En gång i veckan ska jag sammanfatta veckan som gått, och fundera lite över veckan som kommer. Det kommer att göra pressen att skriva mindre, och förhoppningsvis leda till bättre inlägg här. Med tanke på frekvensen på inlägg här på sistone så borde det ju inte vara så svårt att nå.
Nåväl - veckan som gick då?
Fredagen spenderades i sängen med misstänkt influensa. Feberfrossa, äckliga svettningar, halsont och ont överallt. Funny funny. Dock verkar det inte ha varit influensa alls, det gick över alldeles för fort. Min gissning är snarare att jag hade någon sista avtändning från all tramadol jag har stoppat i mig på grund av nackspärren.
Lördagen gick åt till att förbereda inför årets distriktsstämma med scouterna. Vi var på Polhemsskolan i Lund och möblerade om, satte upp papper och funderade på hur stämman skulle gå. Var vi på rätt spår från styrelsens håll, behövdes några sista-minuten-ändringar, vem skulle ansvara för vad? Dagen avslutades med middag för nio på V.E.S.P.A. med en riktigt schysst pizza. Ännu har jag dock inte riktigt lärt mig att jag inte orkar en hel pizza längre. Lätt illamående gick jag därifrån - eller snarare, cyklade på min schyssta gröna cykel som fortfarande gör mig lycklig varje gång!
På söndagen var det dags. Alla förberedelser var gjorda, alla listor skrivna, alla papper uppsatta. Nu var det skarpt läge. Distriktsstämman kickade igång vid nio. Den stora frågan var så klart strukturförändringen inom scoutrörelsen i Sverige. Ska vi gå från fem förbund till en stor gemensam organisation? Vilka stadgar skulle gå genom och vilka skulle vi vilja revidera? Vilka var för - vilka var emot? Diskussionerna var många och rörde allt ifrån meningsbyggnader i stadgarna till övergripande frågor så som principer och värderingar. För mig fick en av de grundläggande principerna ge vika - något bra sett ur perspektivet att strukturförändringen skall gå genom och dåligt sett utifrån vilka värderingar jag vill ska råda. Det röstades genom att stadgarna för den nya organisationen enbart skall förbjuda diskriminering enligt sex av de sju i lagen uppräknade diskrimineringsgrunderna. Våra samarbetsorganisationer fick grönt ljus att diskriminera blivande medlemmar på grund av deras religion eller trosuppfattning. Detta var nog med allra största sannolikhet en förutsättning för att förslaget skall röstas genom av i alla ett av våra fem förbund - men frågan är om det är värt det. En organisation som har som förutsättning att vi får diskriminera på grund av religiös läggning; är det verkligen en organisation vi vill ha?
Bäst med stämman var helt klart de utmärkelser som delades ut - fem till antalet.
Majvi fick Årets scout på grund av sin enorma insats som intendenturansvarig under sommarens läger ute på Sjöröd. Hon arbetade häcken av sig och la verkligen ner både själ, hjärta och i stort sett hela sig själv i uppgiften.
Ulf, Patrik och Mari fick alla tre Svenska Scoutförbundets stora förtjänstmärke i guld för sina insatser under sommarens läger. Ulf hoppade mindre än tre månader innan lägret på posten som lägerchef för Home Hospitality, ett läger för 1000 schweizare och löste alla problem - stora som små - med bravur. Patrik hade visserligen något längre tid att förbereda sig inför sitt uppdrag som lägerchef inför Camp in Camp, vårt läger för 750 fasta deltagare och 3x750 besökare under en vecka, men även han gjorde en formidabel insats. Och Mari - vad hade vi alla gjort utan henne. Hon var, som vice lägerchef, ansvarig för att alla mådde bra och vilket jobb hon gjorde!
Och så slutligen, en överraskning för nästan alla, så fick Richard - vår avgående distriktsordförande - en Gustav Adolfsmedalj för sina insatser för förbundet under flera år. Han lyckades faktiskt hålla sig ifrån att fälla någon tår, men det var nog inte långt borta med de välförtjänta stående ovationer som han fick!
Måndagen spenderades faktiskt i stort sett helt och hållet med nästan i böcker och kompendium. Nästa fredag väntar tentan i folkrätt, komparativ rätt och internationell privaträtt - en kurs som jag hatar och avskyr och har "läst" tre gånger tidigare. Jag har dock egentligen aldrig faktiskt LÄST den - precis som denna gången har jag inte närvarat vid föreläsningar och seminarier, något jag nu bittert ångrar. Som tur är har jag en fantastisk föredetta kursare som låtit mig ta del av allt hennes material från kursen - föreläsningsanteckningar, kursmaterial och allt! Vad hade jag gjort utan Lisa?
Tisdagen ägnades åt visst, förstrött pluggande men tankarna var hela tiden på annat håll. På eftermiddagen var det nämligen dags. Djupintervju inför den utbildning jag förhoppningsvis ska hoppa på i januari - utbildningen till kriminalvårdare. Jag har redan varit genom en intervjuomgång för ungefär en och en halv månad sen. Till de 32 platser som finns var det tydligen drygt 600 sökande - 120 gick vidare till första intervjuomgången. Utav oss 120 gick ungefär hälften vidare till djupintervjuerna, alltså de jag var på nu. Förhoppningsvis blir jag sedan en av de drygt 40 som går vidare till nästa omgång, testomgången på Pliktverket.
Intervjun kändes som om den gick riktigt bra - det var alla de klassiska frågorna om uppväxt, skola, tidigare arbetslivserfarenhet, intressen, varför man sökte tjänsten och så vidare. Jag kände själv i alla fall att jag kunde ge bra svar på alla frågorna, att jag kunde vända mina negativa sidor till bra sidor och att jag höll mig ärlig men ändå förblev attraktiv för arbetsgivaren. Det mest överraskande var att när intervjun var "slut" så fick intervjuarna mina papper och skulle gå iväg och kopiera dessa. Under tiden fick jag ett sista test - ett papper där jag skulle skriva - där och då - vad jag skulle kunna tillföra Kriminalvården och varför de skulle anställa mig. Snacka om överraskningsmoment. Förhoppningsvis fick jag fram något bra där också - och förhoppningsvis kunde de läsa vad jag skrivit! =)
Onsdagen blev en nostalgitripp - jag hjälpte till att laga lunch på nationen. Fasen vad gött det var, saknar det lite. Blev en schysst pasta med bacon och campinjoner i gräddsås. Awesome. Efter lunch blev det återigen lite pluggande, även om jag har svårt att hitta fokus - har jag sagt att jag verkligen avskyr den här kursen?
I torsdags var jag ute för att försöka hitta en klänning till Höstgasquen om två veckor. Hittade en fantastisk klänning på nätet hos HM och hoppades på att den skulle finnas i butik också så man kunde prova den. Självklart fanns den inte, och inte heller någon annan rolig eller vettig klänning i någon av affärerna i city, så det hela slutade med att jag köpte den från nätet. Så nu får vi hoppas att den passar och att den är vad jag hoppas på. Även här lite pluggande "så klart".
Idag har jag inte fått så mycket gjort. Jag har tvättat eftersom det var antingen det eller köpa nya underkläder. Utöver det har jag fått läst ungefär fyra sidor i min bok. En av mina härliga killkompisar visste att jag satt och tentapluggade och kom över på en spontanfika för att peppa mig lite. Så jäkla härligt, även om det så klart ledde till att det inte blev så mycket mer pluggat just då. Jag har också sett klart den helt jävla fantastiska serien Game of Thrones. Nu är jag bara bitter över att det ens är lagligt att göra en så pass bra serie och sedan låta oss vänta ända till april innan nästa säsong kommer.
Veckan som kommer:
- plugga klart
- göra tentan (se till att få facking godkänt på den nu!)
- delegatsamling inför förbundsstämman
- köra och lämna av mamma i Ystad inför resa
- åka till Sjöröd för sista gången i år
- förhoppningsvis få svar på hur det gick med intervjun!
En gång i veckan ska det skrivas inlägg här. En gång i veckan ska jag sammanfatta veckan som gått, och fundera lite över veckan som kommer. Det kommer att göra pressen att skriva mindre, och förhoppningsvis leda till bättre inlägg här. Med tanke på frekvensen på inlägg här på sistone så borde det ju inte vara så svårt att nå.
Nåväl - veckan som gick då?
Fredagen spenderades i sängen med misstänkt influensa. Feberfrossa, äckliga svettningar, halsont och ont överallt. Funny funny. Dock verkar det inte ha varit influensa alls, det gick över alldeles för fort. Min gissning är snarare att jag hade någon sista avtändning från all tramadol jag har stoppat i mig på grund av nackspärren.
Lördagen gick åt till att förbereda inför årets distriktsstämma med scouterna. Vi var på Polhemsskolan i Lund och möblerade om, satte upp papper och funderade på hur stämman skulle gå. Var vi på rätt spår från styrelsens håll, behövdes några sista-minuten-ändringar, vem skulle ansvara för vad? Dagen avslutades med middag för nio på V.E.S.P.A. med en riktigt schysst pizza. Ännu har jag dock inte riktigt lärt mig att jag inte orkar en hel pizza längre. Lätt illamående gick jag därifrån - eller snarare, cyklade på min schyssta gröna cykel som fortfarande gör mig lycklig varje gång!
På söndagen var det dags. Alla förberedelser var gjorda, alla listor skrivna, alla papper uppsatta. Nu var det skarpt läge. Distriktsstämman kickade igång vid nio. Den stora frågan var så klart strukturförändringen inom scoutrörelsen i Sverige. Ska vi gå från fem förbund till en stor gemensam organisation? Vilka stadgar skulle gå genom och vilka skulle vi vilja revidera? Vilka var för - vilka var emot? Diskussionerna var många och rörde allt ifrån meningsbyggnader i stadgarna till övergripande frågor så som principer och värderingar. För mig fick en av de grundläggande principerna ge vika - något bra sett ur perspektivet att strukturförändringen skall gå genom och dåligt sett utifrån vilka värderingar jag vill ska råda. Det röstades genom att stadgarna för den nya organisationen enbart skall förbjuda diskriminering enligt sex av de sju i lagen uppräknade diskrimineringsgrunderna. Våra samarbetsorganisationer fick grönt ljus att diskriminera blivande medlemmar på grund av deras religion eller trosuppfattning. Detta var nog med allra största sannolikhet en förutsättning för att förslaget skall röstas genom av i alla ett av våra fem förbund - men frågan är om det är värt det. En organisation som har som förutsättning att vi får diskriminera på grund av religiös läggning; är det verkligen en organisation vi vill ha?
Bäst med stämman var helt klart de utmärkelser som delades ut - fem till antalet.
Majvi fick Årets scout på grund av sin enorma insats som intendenturansvarig under sommarens läger ute på Sjöröd. Hon arbetade häcken av sig och la verkligen ner både själ, hjärta och i stort sett hela sig själv i uppgiften.
Ulf, Patrik och Mari fick alla tre Svenska Scoutförbundets stora förtjänstmärke i guld för sina insatser under sommarens läger. Ulf hoppade mindre än tre månader innan lägret på posten som lägerchef för Home Hospitality, ett läger för 1000 schweizare och löste alla problem - stora som små - med bravur. Patrik hade visserligen något längre tid att förbereda sig inför sitt uppdrag som lägerchef inför Camp in Camp, vårt läger för 750 fasta deltagare och 3x750 besökare under en vecka, men även han gjorde en formidabel insats. Och Mari - vad hade vi alla gjort utan henne. Hon var, som vice lägerchef, ansvarig för att alla mådde bra och vilket jobb hon gjorde!
Och så slutligen, en överraskning för nästan alla, så fick Richard - vår avgående distriktsordförande - en Gustav Adolfsmedalj för sina insatser för förbundet under flera år. Han lyckades faktiskt hålla sig ifrån att fälla någon tår, men det var nog inte långt borta med de välförtjänta stående ovationer som han fick!
Måndagen spenderades faktiskt i stort sett helt och hållet med nästan i böcker och kompendium. Nästa fredag väntar tentan i folkrätt, komparativ rätt och internationell privaträtt - en kurs som jag hatar och avskyr och har "läst" tre gånger tidigare. Jag har dock egentligen aldrig faktiskt LÄST den - precis som denna gången har jag inte närvarat vid föreläsningar och seminarier, något jag nu bittert ångrar. Som tur är har jag en fantastisk föredetta kursare som låtit mig ta del av allt hennes material från kursen - föreläsningsanteckningar, kursmaterial och allt! Vad hade jag gjort utan Lisa?
Tisdagen ägnades åt visst, förstrött pluggande men tankarna var hela tiden på annat håll. På eftermiddagen var det nämligen dags. Djupintervju inför den utbildning jag förhoppningsvis ska hoppa på i januari - utbildningen till kriminalvårdare. Jag har redan varit genom en intervjuomgång för ungefär en och en halv månad sen. Till de 32 platser som finns var det tydligen drygt 600 sökande - 120 gick vidare till första intervjuomgången. Utav oss 120 gick ungefär hälften vidare till djupintervjuerna, alltså de jag var på nu. Förhoppningsvis blir jag sedan en av de drygt 40 som går vidare till nästa omgång, testomgången på Pliktverket.
Intervjun kändes som om den gick riktigt bra - det var alla de klassiska frågorna om uppväxt, skola, tidigare arbetslivserfarenhet, intressen, varför man sökte tjänsten och så vidare. Jag kände själv i alla fall att jag kunde ge bra svar på alla frågorna, att jag kunde vända mina negativa sidor till bra sidor och att jag höll mig ärlig men ändå förblev attraktiv för arbetsgivaren. Det mest överraskande var att när intervjun var "slut" så fick intervjuarna mina papper och skulle gå iväg och kopiera dessa. Under tiden fick jag ett sista test - ett papper där jag skulle skriva - där och då - vad jag skulle kunna tillföra Kriminalvården och varför de skulle anställa mig. Snacka om överraskningsmoment. Förhoppningsvis fick jag fram något bra där också - och förhoppningsvis kunde de läsa vad jag skrivit! =)
Onsdagen blev en nostalgitripp - jag hjälpte till att laga lunch på nationen. Fasen vad gött det var, saknar det lite. Blev en schysst pasta med bacon och campinjoner i gräddsås. Awesome. Efter lunch blev det återigen lite pluggande, även om jag har svårt att hitta fokus - har jag sagt att jag verkligen avskyr den här kursen?
I torsdags var jag ute för att försöka hitta en klänning till Höstgasquen om två veckor. Hittade en fantastisk klänning på nätet hos HM och hoppades på att den skulle finnas i butik också så man kunde prova den. Självklart fanns den inte, och inte heller någon annan rolig eller vettig klänning i någon av affärerna i city, så det hela slutade med att jag köpte den från nätet. Så nu får vi hoppas att den passar och att den är vad jag hoppas på. Även här lite pluggande "så klart".
Idag har jag inte fått så mycket gjort. Jag har tvättat eftersom det var antingen det eller köpa nya underkläder. Utöver det har jag fått läst ungefär fyra sidor i min bok. En av mina härliga killkompisar visste att jag satt och tentapluggade och kom över på en spontanfika för att peppa mig lite. Så jäkla härligt, även om det så klart ledde till att det inte blev så mycket mer pluggat just då. Jag har också sett klart den helt jävla fantastiska serien Game of Thrones. Nu är jag bara bitter över att det ens är lagligt att göra en så pass bra serie och sedan låta oss vänta ända till april innan nästa säsong kommer.
Veckan som kommer:
- plugga klart
- göra tentan (se till att få facking godkänt på den nu!)
- delegatsamling inför förbundsstämman
- köra och lämna av mamma i Ystad inför resa
- åka till Sjöröd för sista gången i år
- förhoppningsvis få svar på hur det gick med intervjun!
Högen till vänster är det som är avklarat - högen till höger är det som är kvar.......
Dop
Så var det äntligen dags. Brorsonen skulle äntligen bli döpt.
Middag hemma hos Tedde och Therese i lördags, tillsammans med Tobias och Pauling, Caroline och så Ulf. Supermysigt, fick gosa en hel del med den lille.. Säsongens sista grillning, även om det väl kanske gick sådär när Tedde grillade..
Igår var det sedan dags. Åkte med pappa och familjen, tillsammans med farfar, till Harlösa kyrka för att närvara vid dopet. Var som vanligt lite sena, men vi hann ändå i tid.
Tobias och Caroline som gudföräldrar tågade in tillsammans med Tedde, Therese och Viktor - i en väldigt härlig ljusblå dopklänning - och så satte det igång. Prästen var helt fantastisk, hon lyckades göra dopet väldigt avslappnat och naturligt, men ändå kyrkligt. Och Viktor var snäll som vanligt, han gäspade lite men annars var han glad och härlig hela tiden. Själv fick jag läsa texten om hur Jesus uppmanar barnen att komma till honom, och Charlotte sjöng "Handens fem fingrar" så vackert för Viktor.
Efter själva dopet var det dags för lite mat och umgänge på församlingsgården. Huset fullt med barn, inte alltid lätt att veta vilket barn som hörde till vem, förrän man såg dem springa runt och man såg föräldrarna springa efter. Också skönt att se hur mycket barn klarar, om man inte är framme och visar att något dåligt just hände. Var ett litet barn som sprang rakt in i kanten på ett bord och reste sig, skakade lite på sig - tog sikte på något nytt och fortsatte springa. Underbar målmedvetenhet!
Gav Viktor en sagosamling i doppresent. Tänkte att den förhoppningsvis kan komma till nytta under lång tid framöver. Stod och tvekade länge mellan flera olika, funderade bland annat på Den Silvriga Barnkammarboken - vilket ju i efter hand hade varit ett något sämre köp eftersom de redan fick tre sådana. =D Istället blev det Bröderna Grimms Bästa Sagor med fantastiskt härliga illustrationer.
Funderade på att köpa en upplaga av "Pekboken för lite finare barn". En helt fantastisk liten bok, klädd i "sammet" på pärmarna och med mycket viktiga ord att lära sig tidigt i livet.
Även med "fonetisk" skrift för att man ska lära sig det korrekta överklassättet att uttala orden.. Utöver privatjet fanns ord som champagne, juvel och skaldjur.
_________
Annars då? Jo, nacken/axeln blir bättre och bättre även om den fortfarande är lite stel och tar emot ibland. Dock rätt så smärtfri, vilket är sååå jäkla skönt!
Har köpt mig en ny cykel - blir så glad varje gång jag ser den. Den jävel som snor den här cykeln kommer det fan att bli synd om! Får jag tag på den jäveln så kommer de ångra sig snabbt!
- Min nya, fina, gröna cykel! Supersnygg, och superskön att cykla på!
Middag hemma hos Tedde och Therese i lördags, tillsammans med Tobias och Pauling, Caroline och så Ulf. Supermysigt, fick gosa en hel del med den lille.. Säsongens sista grillning, även om det väl kanske gick sådär när Tedde grillade..
Igår var det sedan dags. Åkte med pappa och familjen, tillsammans med farfar, till Harlösa kyrka för att närvara vid dopet. Var som vanligt lite sena, men vi hann ändå i tid.
Tobias och Caroline som gudföräldrar tågade in tillsammans med Tedde, Therese och Viktor - i en väldigt härlig ljusblå dopklänning - och så satte det igång. Prästen var helt fantastisk, hon lyckades göra dopet väldigt avslappnat och naturligt, men ändå kyrkligt. Och Viktor var snäll som vanligt, han gäspade lite men annars var han glad och härlig hela tiden. Själv fick jag läsa texten om hur Jesus uppmanar barnen att komma till honom, och Charlotte sjöng "Handens fem fingrar" så vackert för Viktor.
Efter själva dopet var det dags för lite mat och umgänge på församlingsgården. Huset fullt med barn, inte alltid lätt att veta vilket barn som hörde till vem, förrän man såg dem springa runt och man såg föräldrarna springa efter. Också skönt att se hur mycket barn klarar, om man inte är framme och visar att något dåligt just hände. Var ett litet barn som sprang rakt in i kanten på ett bord och reste sig, skakade lite på sig - tog sikte på något nytt och fortsatte springa. Underbar målmedvetenhet!
- Hela familjen tillsammans - Caroline, Tobias, Viktor Anders Ingemar, Therese och Tedde.
Gav Viktor en sagosamling i doppresent. Tänkte att den förhoppningsvis kan komma till nytta under lång tid framöver. Stod och tvekade länge mellan flera olika, funderade bland annat på Den Silvriga Barnkammarboken - vilket ju i efter hand hade varit ett något sämre köp eftersom de redan fick tre sådana. =D Istället blev det Bröderna Grimms Bästa Sagor med fantastiskt härliga illustrationer.
Funderade på att köpa en upplaga av "Pekboken för lite finare barn". En helt fantastisk liten bok, klädd i "sammet" på pärmarna och med mycket viktiga ord att lära sig tidigt i livet.
Även med "fonetisk" skrift för att man ska lära sig det korrekta överklassättet att uttala orden.. Utöver privatjet fanns ord som champagne, juvel och skaldjur.
_________
Annars då? Jo, nacken/axeln blir bättre och bättre även om den fortfarande är lite stel och tar emot ibland. Dock rätt så smärtfri, vilket är sååå jäkla skönt!
Har köpt mig en ny cykel - blir så glad varje gång jag ser den. Den jävel som snor den här cykeln kommer det fan att bli synd om! Får jag tag på den jäveln så kommer de ångra sig snabbt!
- Min nya, fina, gröna cykel! Supersnygg, och superskön att cykla på!
Examensarbetet har inte rört sig framåt alls på ett tag, och inte heller pluggandet till tentan. Måste verkligen börja ta tag i det här nu känner jag! Träningen har däremot tagits upp igen, körde ett snabbt pass i lördags innan middagen hos Tedde. Bänkade en del, även om det var med lätta vikter med tanke på axeln. Körde många repetitioner istället. Längtar dock tillbaka till 5x5 istället för typ 5x15.. Ikväll blir det antingen boxning eller ett benpass på gymmet.
Naglarna som bröts i somras och sedan blev lite lätt nerbitna börjar komma tillbaka. Superskönt, längtar efter att enbart ha naturliga långa naglar, utan något fusk som idag. Har dock konstaterat att det är enda sättet för mig att sluta bita på dem så det får bli det så länge. Har dock inte målat dem på länge, och så får det nog fortsätta. Det tar ju ändå lite tid, och just nu ska den som sagt läggas på annat - se ovan...
Nu - mat innan passet, med lite internationell privaträtt som middagsunderhållning!
Naglarna som bröts i somras och sedan blev lite lätt nerbitna börjar komma tillbaka. Superskönt, längtar efter att enbart ha naturliga långa naglar, utan något fusk som idag. Har dock konstaterat att det är enda sättet för mig att sluta bita på dem så det får bli det så länge. Har dock inte målat dem på länge, och så får det nog fortsätta. Det tar ju ändå lite tid, och just nu ska den som sagt läggas på annat - se ovan...
Nu - mat innan passet, med lite internationell privaträtt som middagsunderhållning!
Gaaaah...
Nu blev det nästan som vanligt igen.. Jag går in för något, och sedan tappar jag sugen.
Sjukt långt uppehåll på bloggen, inte helt okej. Men jag ger det ett nytt försök.
Sen sist så har det hänt otroligt mycket.
Jag har:
- roddat klart lägret för de 1000 schweizarna
- roddat läger för 750 lägerdeltagare för en vecka, och haft lika många besökare per dag i tre dygn
- jobbat klart min sommar på fängelset
- påbörjat mitt examensarbete
- börjat plugga för att klara av mina två sista omtentor
- börjat planera examensfest
- börjat träna styrkelyft
- skaffat mig en nackspärr som gav mig 18 timmar på akuten, och två veckors konstant smärta
- fått en brorson - världens bästa Viktor!
- äntligen börjat träna igen, efter nackspärren!
Så - snabbt inlägg om punkterna ovan:
- roddat klart lägret för de 1000 schweizarna
Schweizarna var sjukt nöjda, med ungefär allt. De var nöjda med maten de fick, med programmet och med platsen, samt med våra insatser för att hjälpa dem undan de dåliga vädrets konsekvenser. Ett par nya internationella LOTSar till nästa sommar är rätt så troliga. =D På bilder är de på väg upp till Kristianstad för att delta på World Scout Jamboree - en av dem hade med sig maskoten som var ett lämmeldjur(?) på snowboard.. Sjukt söt!
- roddat läger för 750 lägerdeltagare för en vecka, och haft lika många besökare per dag i tre dygn
Lägret gick superbra! De första dagarna var regntunga och marken blev lerigare och lerigare. Som väntar fixade Poppen biffen, han hämtade hem ett stort lass flis och spred ut. Deltagarna var återigen väldigt imponerade och nöjda med servicen på Sjöröd och flera uttryckte ett stort intresse av att återkomma fler gånger. På bilden förbereds för popcornspoppning över öppen eld i en av lägerbyarna, ett mycket uppskattat inslag ett par av kvällarna!
- jobbat klart min sommar på fängelset
Sista arbetspasset för sommaren är avklarat sedan länge, och nu är jag återigen "enbart" timanställd. Jag har dock sökt in till kriminalvårdsutbildningen till våren. 600 sökande till 32 platser. Blev kallad, tillsammans med ungefär 119 andra, till kortintervjuer för ett par veckor sedan. Enkla frågor så som "Har du kriminellt umgänge?", "Har du drogproblem?", "Hur ser din ekonomiska situation ut?" och så vidare samt lite värderingsfrågor. Tydligen lyckades jag väl göra något vettigt intryck eftersom jag i förra veckan fick en kallelse till fördjupningsintervju lite senare. Ska bli spännande att se om jag klarar av även den med gott resultat.
En utbildning till kriminalvårdare innebär en anställning med lön under tiden, och jag hade verkligen, verkligen gillar att både gå utbildningen och att arbeta som kriminalvårdare. Även om det kanske inte är kriminalvårdare på en avdelning jag vill göra tills jag går i pension så finns det så många vägar vidare inom kriminalvården som jag i så fall hoppas att jag ska kunna ta en dag. Men just nu är det faktiskt just kriminalvårdare ute på avdelningarna som jag vill vara. Trivs otroligt bra, framför allt de gånger man känner att man når fram, att man gör någon skillnad!
- påbörjat mitt examensarbete
Har börjat och kommit ungefär så långt att jag har valt ämne att skriva om - hur våld inom familjen påverkar bedömningen i vårdnads- och umgängesfrågor. Jag har också hittat en del material och börjat skriva liiiite om de materialrättsliga frågor, alltså ungefär hur vårdnadslagstiftningen i Sverige ser ut idag. Mycket längre än så har jag inte kommit än, det där med studiemotivation är inte min starkaste sida...=/
- börjat plugga för att klara av mina två sista omtentor
Har två tentor släpande efter mig - en i folkrätt/komparativ rätt/internationell privaträtt och en i allmän rättskunskap/rättsfilosofi. Båda är riktigt dödstråkiga, men det är väl bara att beta av skiten. Jag struntar lite i betyget på båda kurserna, och vill bara klara av dem så att jag kan få ta ut min examen. Tyvärr är återigen studiemotivationen inte på topp, men kurserna SKA klaras av denna termin så jag kan få bli klaaaar någon gång.
- börjat planera examensfest
Har nog hittat ett datum, och har vissa planer. Kanske dumt att sälja skinnet innan björnen är skjuten, men samtidigt kommer jag att ha ungefär tio dagar på mig mellan examen och min nya utbildning om jag nu kommer in på utbildningen till kriminalvårdare. Det hinner man inte planera på. Så - planering är påbörjad, gästlistan filas på och vissa planer för plats och tid är gjorda. Ska bli sjukt roligt, och förhoppningsvis ska så många som möjligt kunna bjudas in.
- börjat träna styrkelyft
Blev meddragen av lite folk till att kolla på SM i klassisk styrkelyft när det avgjordes i Lund i slutet på sommaren. Vilka vikter, vilka killar och tjejer som tävlade och vilken pepp jag kände. Jag kände direkt att det var det här jag ville göra. På bilden ovan är vinnarna i lättaste respektive tyngsta klasserna under tävlingen. Båda två var fantastisk trevliga, och om en satsning på styrkelyft kan ge mig en kropp som Miias, för att inte tala om resultat som hennes så är jag all in!
Sagt och gjort, började lite försiktigt och fastnade framför allt för bänkpressen. Har slagit ett vad med polaren som drog med mig på tävlingen, att jag ska ta 57,5 kilo i bänken innan min födelsedag. Det ger mig ungefär 6 månader att öka 12,5 kilo från mitt nuvarande personbästa. Dock har det ju kommit lite hinder på vägen...
- skaffat mig en nackspärr som gav mig 18 timmar på akuten, och två veckors konstant smärta
Tog en lång promenad på måndagen, fortfarande lite förkyld, men ingen fara. Efter en dryg timmes promenad kom jag dit jag hade parkerat och noga låst fast min cykel ett tag tidigare och som jag nu skulle hämta. Tror ni den fanns kvar? Nej, klart den inte gjorde. Så, det var bara att promenera hem igen. På tisdagen hade jag lite ont i nacken och var lite halvstel, men inget allvarligt. Förkylningen fanns fortfarande kvar till viss del, men inte så farligt, så jag bestämde mig för ett lätt benpass på gymmet i alla fall. Halvvägs genom passet konstaterar jag att det inte var det bästa jag har gjort - hjärtat rusade på rätt bra under ungefär hela tiden och jag mådde inte superbra. Så, det var att åka hem och vila. Vaknade på onsdagen med en helt helvetisk nacke/höger axel som inte ens tillät mig att vända mig om i sängen eller andas med djupa andetag. Det blev inte bättre under dagen, utan snarare tvärtom. Fram emot kvällen började höger arm kännas som om den sov lite, och när jag rörde mig så strålade det ut smärta ut i höger arm, ända ner i tummen. Efter lite diskussioner med plastmamma, en läkarstudent och två personer på sjukvårdsupplysningen blev det att ta mig till akuten. Förväntade mig lång väntetid för att få lite värktabletter och bli hemskickad igen, men nej då. Kom dit halv två ungefär, tog väl en fem-tio minuter innan jag blev inkallad till triagen. Därifrån blev jag direkt skickad till ett rum, tydligen som prio två-patient..? Eftersom jag hade haft feber under en längre tid och var så stel så fanns det tydligen en farhåga om att jag kunde ha hjärnhinneinflammation. Så var dock inte fallet, utan efter 18 timmar på akuten - med spasmofen, stesolid, oxycontin, morfin, syrgas och tramadol - drog den fjärde och sista läkaren slutsatsen att jag troligen "bara" hade en taskig nackspärr beroende på en virusinfektion och att denna hade fått muskeln att klämma på lite nerver. Så - groggy och fortfarande med smärta - blev jag hemskickad till mamma med recept på fyra stycken smärtstillande mediciner som jag fick hämta ut dagen efter. Har sedan dess besökt en sjukgymnast som jag inte alls gillade och sedan vårdcentralen och en ny sjukgymnast som kändes hundra gånger bättre. Idag är jag i stort sett smärtfri, efter snart tre veckor, och har nästan full rörlighet i nacken igen.
På bilden - nål för blodprover och intravenöst smärtstillande och en syresättningsmätare.
- fått en brorson - världens bästa Viktor!
Så har han äntligen kommit. Min bror och hans fru har äntligen fått sitt barn, världens bästaste Viktor. På bilden - stolt faster och Viktor, 7 dagar gammal.
- äntligen börjat träna igen, efter nackspärren!
Igår kunde jag äntligen, tack vare den nya grymme sjukgymnasten, gå och träna igen. Körde ett väldigt försiktigt ryggpass med lite marklyft, lite rodd och lite bicepscurls. Idag har jag äntligen träningsvärk igen, det var alldeles för länge sen sist! Blev dock lite halvhaltande eftersom jag hela tiden funderade på om det var bra eller dålig smärta i axeln jag kände. Känner dock ingenting av att axeln skulle vara värre idag än igår, så det var nog troligen bara bra smärta! =)
Sådär, kort, snabb sammanfattning av alldeles för lång tid. Förhoppningsvis ska det inte dröja lika länge tills nästa inlägg! =)
Sjukt långt uppehåll på bloggen, inte helt okej. Men jag ger det ett nytt försök.
Sen sist så har det hänt otroligt mycket.
Jag har:
- roddat klart lägret för de 1000 schweizarna
- roddat läger för 750 lägerdeltagare för en vecka, och haft lika många besökare per dag i tre dygn
- jobbat klart min sommar på fängelset
- påbörjat mitt examensarbete
- börjat plugga för att klara av mina två sista omtentor
- börjat planera examensfest
- börjat träna styrkelyft
- skaffat mig en nackspärr som gav mig 18 timmar på akuten, och två veckors konstant smärta
- fått en brorson - världens bästa Viktor!
- äntligen börjat träna igen, efter nackspärren!
Så - snabbt inlägg om punkterna ovan:
- roddat klart lägret för de 1000 schweizarna
Schweizarna var sjukt nöjda, med ungefär allt. De var nöjda med maten de fick, med programmet och med platsen, samt med våra insatser för att hjälpa dem undan de dåliga vädrets konsekvenser. Ett par nya internationella LOTSar till nästa sommar är rätt så troliga. =D På bilder är de på väg upp till Kristianstad för att delta på World Scout Jamboree - en av dem hade med sig maskoten som var ett lämmeldjur(?) på snowboard.. Sjukt söt!
- roddat läger för 750 lägerdeltagare för en vecka, och haft lika många besökare per dag i tre dygn
Lägret gick superbra! De första dagarna var regntunga och marken blev lerigare och lerigare. Som väntar fixade Poppen biffen, han hämtade hem ett stort lass flis och spred ut. Deltagarna var återigen väldigt imponerade och nöjda med servicen på Sjöröd och flera uttryckte ett stort intresse av att återkomma fler gånger. På bilden förbereds för popcornspoppning över öppen eld i en av lägerbyarna, ett mycket uppskattat inslag ett par av kvällarna!
- jobbat klart min sommar på fängelset
Sista arbetspasset för sommaren är avklarat sedan länge, och nu är jag återigen "enbart" timanställd. Jag har dock sökt in till kriminalvårdsutbildningen till våren. 600 sökande till 32 platser. Blev kallad, tillsammans med ungefär 119 andra, till kortintervjuer för ett par veckor sedan. Enkla frågor så som "Har du kriminellt umgänge?", "Har du drogproblem?", "Hur ser din ekonomiska situation ut?" och så vidare samt lite värderingsfrågor. Tydligen lyckades jag väl göra något vettigt intryck eftersom jag i förra veckan fick en kallelse till fördjupningsintervju lite senare. Ska bli spännande att se om jag klarar av även den med gott resultat.
En utbildning till kriminalvårdare innebär en anställning med lön under tiden, och jag hade verkligen, verkligen gillar att både gå utbildningen och att arbeta som kriminalvårdare. Även om det kanske inte är kriminalvårdare på en avdelning jag vill göra tills jag går i pension så finns det så många vägar vidare inom kriminalvården som jag i så fall hoppas att jag ska kunna ta en dag. Men just nu är det faktiskt just kriminalvårdare ute på avdelningarna som jag vill vara. Trivs otroligt bra, framför allt de gånger man känner att man når fram, att man gör någon skillnad!
- påbörjat mitt examensarbete
Har börjat och kommit ungefär så långt att jag har valt ämne att skriva om - hur våld inom familjen påverkar bedömningen i vårdnads- och umgängesfrågor. Jag har också hittat en del material och börjat skriva liiiite om de materialrättsliga frågor, alltså ungefär hur vårdnadslagstiftningen i Sverige ser ut idag. Mycket längre än så har jag inte kommit än, det där med studiemotivation är inte min starkaste sida...=/
- börjat plugga för att klara av mina två sista omtentor
Har två tentor släpande efter mig - en i folkrätt/komparativ rätt/internationell privaträtt och en i allmän rättskunskap/rättsfilosofi. Båda är riktigt dödstråkiga, men det är väl bara att beta av skiten. Jag struntar lite i betyget på båda kurserna, och vill bara klara av dem så att jag kan få ta ut min examen. Tyvärr är återigen studiemotivationen inte på topp, men kurserna SKA klaras av denna termin så jag kan få bli klaaaar någon gång.
- börjat planera examensfest
Har nog hittat ett datum, och har vissa planer. Kanske dumt att sälja skinnet innan björnen är skjuten, men samtidigt kommer jag att ha ungefär tio dagar på mig mellan examen och min nya utbildning om jag nu kommer in på utbildningen till kriminalvårdare. Det hinner man inte planera på. Så - planering är påbörjad, gästlistan filas på och vissa planer för plats och tid är gjorda. Ska bli sjukt roligt, och förhoppningsvis ska så många som möjligt kunna bjudas in.
- börjat träna styrkelyft
Blev meddragen av lite folk till att kolla på SM i klassisk styrkelyft när det avgjordes i Lund i slutet på sommaren. Vilka vikter, vilka killar och tjejer som tävlade och vilken pepp jag kände. Jag kände direkt att det var det här jag ville göra. På bilden ovan är vinnarna i lättaste respektive tyngsta klasserna under tävlingen. Båda två var fantastisk trevliga, och om en satsning på styrkelyft kan ge mig en kropp som Miias, för att inte tala om resultat som hennes så är jag all in!
Sagt och gjort, började lite försiktigt och fastnade framför allt för bänkpressen. Har slagit ett vad med polaren som drog med mig på tävlingen, att jag ska ta 57,5 kilo i bänken innan min födelsedag. Det ger mig ungefär 6 månader att öka 12,5 kilo från mitt nuvarande personbästa. Dock har det ju kommit lite hinder på vägen...
- skaffat mig en nackspärr som gav mig 18 timmar på akuten, och två veckors konstant smärta
Tog en lång promenad på måndagen, fortfarande lite förkyld, men ingen fara. Efter en dryg timmes promenad kom jag dit jag hade parkerat och noga låst fast min cykel ett tag tidigare och som jag nu skulle hämta. Tror ni den fanns kvar? Nej, klart den inte gjorde. Så, det var bara att promenera hem igen. På tisdagen hade jag lite ont i nacken och var lite halvstel, men inget allvarligt. Förkylningen fanns fortfarande kvar till viss del, men inte så farligt, så jag bestämde mig för ett lätt benpass på gymmet i alla fall. Halvvägs genom passet konstaterar jag att det inte var det bästa jag har gjort - hjärtat rusade på rätt bra under ungefär hela tiden och jag mådde inte superbra. Så, det var att åka hem och vila. Vaknade på onsdagen med en helt helvetisk nacke/höger axel som inte ens tillät mig att vända mig om i sängen eller andas med djupa andetag. Det blev inte bättre under dagen, utan snarare tvärtom. Fram emot kvällen började höger arm kännas som om den sov lite, och när jag rörde mig så strålade det ut smärta ut i höger arm, ända ner i tummen. Efter lite diskussioner med plastmamma, en läkarstudent och två personer på sjukvårdsupplysningen blev det att ta mig till akuten. Förväntade mig lång väntetid för att få lite värktabletter och bli hemskickad igen, men nej då. Kom dit halv två ungefär, tog väl en fem-tio minuter innan jag blev inkallad till triagen. Därifrån blev jag direkt skickad till ett rum, tydligen som prio två-patient..? Eftersom jag hade haft feber under en längre tid och var så stel så fanns det tydligen en farhåga om att jag kunde ha hjärnhinneinflammation. Så var dock inte fallet, utan efter 18 timmar på akuten - med spasmofen, stesolid, oxycontin, morfin, syrgas och tramadol - drog den fjärde och sista läkaren slutsatsen att jag troligen "bara" hade en taskig nackspärr beroende på en virusinfektion och att denna hade fått muskeln att klämma på lite nerver. Så - groggy och fortfarande med smärta - blev jag hemskickad till mamma med recept på fyra stycken smärtstillande mediciner som jag fick hämta ut dagen efter. Har sedan dess besökt en sjukgymnast som jag inte alls gillade och sedan vårdcentralen och en ny sjukgymnast som kändes hundra gånger bättre. Idag är jag i stort sett smärtfri, efter snart tre veckor, och har nästan full rörlighet i nacken igen.
På bilden - nål för blodprover och intravenöst smärtstillande och en syresättningsmätare.
- fått en brorson - världens bästa Viktor!
Så har han äntligen kommit. Min bror och hans fru har äntligen fått sitt barn, världens bästaste Viktor. På bilden - stolt faster och Viktor, 7 dagar gammal.
- äntligen börjat träna igen, efter nackspärren!
Igår kunde jag äntligen, tack vare den nya grymme sjukgymnasten, gå och träna igen. Körde ett väldigt försiktigt ryggpass med lite marklyft, lite rodd och lite bicepscurls. Idag har jag äntligen träningsvärk igen, det var alldeles för länge sen sist! Blev dock lite halvhaltande eftersom jag hela tiden funderade på om det var bra eller dålig smärta i axeln jag kände. Känner dock ingenting av att axeln skulle vara värre idag än igår, så det var nog troligen bara bra smärta! =)
Sådär, kort, snabb sammanfattning av alldeles för lång tid. Förhoppningsvis ska det inte dröja lika länge tills nästa inlägg! =)
LOTS, Sjöröd och 998 schweizare
Jag har ju sommarlov från skolan sedan ett bra tag tillbaka. Sommarlovet spenderas med att jobba på fängelset, i vanlig ordning. Sedan två dagar tillbaka så har jag semester från jobbet. Semestern från jobbet spenderas däremot nere på Sjöröd, Sveriges kanske vackraste lägerområde, med att rodda läger för en jäkla massa scouter. Lokaltidningen har skrivit en artikel om det hela.
Igår anlände 998 scouter ifrån Schweiz som ska spendera 3 dagar här på Sjöröd innan de drar vidare till Rinkaby för World Scout Jamboree under 10 dagar. Dessa skulle egentligen ha bott hemma hos svenska familjer på Home Hospitality, för att uppleva svenskt familjeliv och så. Istället får de uppleva svenskt lägerliv lite extra.
Igår samlades alla för ett möte, vi vet dock inte riktigt vad det handlade om, eftersom vi inte pratar vare sig franska, tyska eller italienska. Däremot passade Patrik på att göra en snabb film för att se hur många de faktiskt var.
(Lyckas inte bädda in filmklippet...=/)
Sitter just nu i programexpeditionen där vi delar ut olika grejjer till dem som de kan sysselsätta sig med - bollar, pilbågar med måltavlor, frisbee och så vidare. Dessutom är ett gäng iväg på promenad ner till havet och ett gäng är ute i skogen och vandrar.
Själv har jag drabbats av någon tradig förkylning de luxe - halsont med äckelsegt slem som smakar sött och äckligt, igentäppt näsa som vägrar ge sig - samtidigt som den rinner som en läckande kran, värk i bihålorna och huvudvärk och feber från och till. Jag har varit vuxen nog att avstå från bastu och badtunna och faktiskt också gått och lagt mig ett par gånger. Gick och la mig klockan 19 igår och fick nästan 12 timamrs sömn, borträknat de gånger jag vaknade med halvpanik för att jag inte kunde andas då halsen var igenkloggad. Så, håll tummarna för att det försvinner snabbt, på torsdag kommer våra riktiga deltagare och då är jag ansvarig för specialmaten för 600 personer! Huvudet behöver vara liiiite klarare då än nu. =D
Igår anlände 998 scouter ifrån Schweiz som ska spendera 3 dagar här på Sjöröd innan de drar vidare till Rinkaby för World Scout Jamboree under 10 dagar. Dessa skulle egentligen ha bott hemma hos svenska familjer på Home Hospitality, för att uppleva svenskt familjeliv och så. Istället får de uppleva svenskt lägerliv lite extra.
Igår samlades alla för ett möte, vi vet dock inte riktigt vad det handlade om, eftersom vi inte pratar vare sig franska, tyska eller italienska. Däremot passade Patrik på att göra en snabb film för att se hur många de faktiskt var.
(Lyckas inte bädda in filmklippet...=/)
Sitter just nu i programexpeditionen där vi delar ut olika grejjer till dem som de kan sysselsätta sig med - bollar, pilbågar med måltavlor, frisbee och så vidare. Dessutom är ett gäng iväg på promenad ner till havet och ett gäng är ute i skogen och vandrar.
Själv har jag drabbats av någon tradig förkylning de luxe - halsont med äckelsegt slem som smakar sött och äckligt, igentäppt näsa som vägrar ge sig - samtidigt som den rinner som en läckande kran, värk i bihålorna och huvudvärk och feber från och till. Jag har varit vuxen nog att avstå från bastu och badtunna och faktiskt också gått och lagt mig ett par gånger. Gick och la mig klockan 19 igår och fick nästan 12 timamrs sömn, borträknat de gånger jag vaknade med halvpanik för att jag inte kunde andas då halsen var igenkloggad. Så, håll tummarna för att det försvinner snabbt, på torsdag kommer våra riktiga deltagare och då är jag ansvarig för specialmaten för 600 personer! Huvudet behöver vara liiiite klarare då än nu. =D
Trevliga gymupptäckter
Var en vända på gymmet igår efter jobbet - hade egentligen tänkt träna på jobbet på lunchen, men glömde maten hemma så jag var tvungen att åka ut och handla lite då istället. Körde först lite cykling och sedan ett ryggpass. Känner mig fortfarande ganska halvvilsen i gymmet, och än mer om man ska ge sig på de fria vikterna. =) Men men, de säger ju att övning ger färdighet.
Värmde upp med tio minuters cykling, läge fem på manuellt program.
Sittande rodd, tvåhandshandtag
10*15
10*20
8*25 - ska hålla mig på 20 kg genomgående
Någon annan form av rodd i maskin
3*10*20
Ryggresningar
3*10*KV - fortfarande svag i länden
Latsdrag
3*10*20 - lätt, kände mer i armarna än i ryggen? Öka vikter till nästa gång
Och sen kom det. Min hatälskade övning - chins. Jag är för jävla svag i den här övningen, kan inte lyfta min egen kroppsvikt ens en gång. Som tur är har Gerda en maskin för assisterade chins - man står på ett fotstöd och ställer in hur stor vikt den ska hjälpa en med och sedan så kör man. Förra gången så bestämde jag mig för att testa i läge 11, med i stort sett hela min kroppsvikt avlastad, bara för att testa övningen. SJUKT JÄVLA TUNGT! Pinsamt så svag jag är. Igår bestämde jag mig för att testa samma läge, men tvinga mig själv att faktiskt göra tre set med sex chins i varje, trots att det är aptungt. Återigen var jag nästan gråtfärdig när jag tänkte på hur klen jag är...ända tills jag insåg att maskinen ju jobbar med pounds och inte med kilo. Jag är fortfarande ruskigt svag, men inte alls lika svag som jag trodde innan. Istället för 55 kilo så hjälpte maskinen mig bara med 26... Det tog mig ett STORT steg närmare målet på att jag ska göra oassisterade chins - i alla fall en - innan sommaren är slut..
Bara för att bygga vidare på endorfinvågen så körde jag ett set knäböj också, bara för att det är ben jag gillar mest bland passen. Helt plötsligt kommer det fram en vältränad kille och kommenterar mina vikter. Och inte kommenterar han att jag har alldeles för låga vikter inte - han är imponerad över vikten jag tar och frågar hur länge jag har tränat. Han trodde inte riktigt på mig när jag sa att jag började med vikter i början på sommaren. =)
Värmde upp med tio minuters cykling, läge fem på manuellt program.
Sittande rodd, tvåhandshandtag
10*15
10*20
8*25 - ska hålla mig på 20 kg genomgående
Någon annan form av rodd i maskin
3*10*20
Ryggresningar
3*10*KV - fortfarande svag i länden
Latsdrag
3*10*20 - lätt, kände mer i armarna än i ryggen? Öka vikter till nästa gång
Och sen kom det. Min hatälskade övning - chins. Jag är för jävla svag i den här övningen, kan inte lyfta min egen kroppsvikt ens en gång. Som tur är har Gerda en maskin för assisterade chins - man står på ett fotstöd och ställer in hur stor vikt den ska hjälpa en med och sedan så kör man. Förra gången så bestämde jag mig för att testa i läge 11, med i stort sett hela min kroppsvikt avlastad, bara för att testa övningen. SJUKT JÄVLA TUNGT! Pinsamt så svag jag är. Igår bestämde jag mig för att testa samma läge, men tvinga mig själv att faktiskt göra tre set med sex chins i varje, trots att det är aptungt. Återigen var jag nästan gråtfärdig när jag tänkte på hur klen jag är...ända tills jag insåg att maskinen ju jobbar med pounds och inte med kilo. Jag är fortfarande ruskigt svag, men inte alls lika svag som jag trodde innan. Istället för 55 kilo så hjälpte maskinen mig bara med 26... Det tog mig ett STORT steg närmare målet på att jag ska göra oassisterade chins - i alla fall en - innan sommaren är slut..
Bara för att bygga vidare på endorfinvågen så körde jag ett set knäböj också, bara för att det är ben jag gillar mest bland passen. Helt plötsligt kommer det fram en vältränad kille och kommenterar mina vikter. Och inte kommenterar han att jag har alldeles för låga vikter inte - han är imponerad över vikten jag tar och frågar hur länge jag har tränat. Han trodde inte riktigt på mig när jag sa att jag började med vikter i början på sommaren. =)
Nagelkreationer
Efter önskemål kommer här ett snabbt urval av nagelkreationer som är gjorda.. Men - först en skrytbild.. Och ja, för mig ÄR det här en skrytbild..
Där var en del av det jag har gjort. Är det någon man vill veta mer om eller ha tips kring så får man väldigt gärna fråga så lovar jag att svara efter bästa förmåga.
Där var en del av det jag har gjort. Är det någon man vill veta mer om eller ha tips kring så får man väldigt gärna fråga så lovar jag att svara efter bästa förmåga.
Lördagstävling i min smak
Som det står i min presentation är jag lite av ett nagelfreak. Jag har varit nagelbitare sedan jag fick tänder ungefär och har ett flertal gånger lyckats sluta under en period för att sedan dra igång igen. Nu har jag bestämt mig för att detta var sista gången jag slutade. Jag har haft byggda naglar och lösnaglar sedan april, och nu är snart alla naglarna rejält långt utväxta.
Under den här perioden, i kombination med uniform nästan varje dag, har jag verkligen fastnat för att måla naglarna, gärna något mer än bara enfärgat lackat. Det har varit allt möjligt - ballonger inför en fest med barnkalastema, arbetade franska manikyrer med glitterlinje, fiskar, palmer på stranden och så vidare. Att måla och fixa med naglarna har blivit mitt nya terapijobb, något jag verkligen älskar att göra och som får mig att slappna av.
När jag därför på min kusins blogg hittade att hon var med i en tävling så insåg jag att det var minsann en tävling som även jag ville vara med i! Vinsten är perfekt för mig!
På bjooti kan man tävla om ett helt gäng underbara nagellack från både OPI och depend - märken som jag använder regelbundet även om jag mest använder nagelstärkare och över/underlack från OPI. I paketet ingår dessutom nailstrips från Sally Hansen och en produkt från MAC. Allt som allt ett fantastiskt paket som jag hade blivit superglad av att vinna.
Under den här perioden, i kombination med uniform nästan varje dag, har jag verkligen fastnat för att måla naglarna, gärna något mer än bara enfärgat lackat. Det har varit allt möjligt - ballonger inför en fest med barnkalastema, arbetade franska manikyrer med glitterlinje, fiskar, palmer på stranden och så vidare. Att måla och fixa med naglarna har blivit mitt nya terapijobb, något jag verkligen älskar att göra och som får mig att slappna av.
När jag därför på min kusins blogg hittade att hon var med i en tävling så insåg jag att det var minsann en tävling som även jag ville vara med i! Vinsten är perfekt för mig!
På bjooti kan man tävla om ett helt gäng underbara nagellack från både OPI och depend - märken som jag använder regelbundet även om jag mest använder nagelstärkare och över/underlack från OPI. I paketet ingår dessutom nailstrips från Sally Hansen och en produkt från MAC. Allt som allt ett fantastiskt paket som jag hade blivit superglad av att vinna.
Fantastisk service
Jag har en underbar farfar. Han är 97. Förståeligt nog har han lite svårt att röra sig ibland. Korta sträckor går bra med rullatorn, enstaka steg går bra med bara käpp. Allt annat är svårt, och det går långsamt och vingligt. Och ibland måste det gå snabbt, behöver man gå på toaletten kan man inte vänta. Och det behöver man. Ofta.
I juni dog hans storasyster – fantastiska, underbara, härliga Inga-Lisa, nästan 99 år gammal. Hon begravdes i tisdags, en alldeles underbar ceremoni som förtjänar ett eget inlägg. Men här kom problemet; Inga-Lisa bodde i Stockholm, en lång resa för en 97årig man. Pappa och hans fru skulle köra upp, tillsammans med mina två minsta syskon. Det var inte direkt ett alternativ – att sitta så länge i bilen hade varit jobbigt, och de hade behövt stanna alldeles för ofta. Så, hur skulle vi lösa det?
Jag och pappa diskuterade och kom fram till att en flygresa skulle vara det bästa, men jag var lite nervös. På flygplanet skulle det ju inte vara några problem, men allt runtomkring. Långa sträckor att gå, kanske utan rullatorn dessutom. Stressigt att komma till flygplatsen i tid. Säkerhetskontroller och trängsel på flygplatsen. Väntan på bagage och svårigheter att röra sig i planet. Men – tji fick jag!
Visst blev det stressigt på vägen dit – jag slutade i Malmö 16.15, skulle hämta farfar i Lund och planet gick från Sturup 17.45. Kändes lite tajt med tid, och det blev ganska snabb körning kan jag lova. Men, vi kom fram i tid. Nu kom den svårare biten – checka in och sedan ta sig till gaten. Eller ja, det tänkte jag i alla fall. Vi kom till incheckningen där vi träffade på världens mest service-minded person. Jag förklarade situationen, att farfar rör sig dåligt och frågade hur vi skulle göra för att det skulle gå så lätt som möjligt. Killen föreslår att vi ska checka in rullatorn och placera farfar i en rullstol som jag sedan kör till gaten – om vi inte ville få hjälp med att köra den också. Han tog hand om hela incheckningen – paketering av rullatorn, incheckning av den och bagage, samt att han beställde rullstolsservice för ankomsten på Bromma. Säkerhetskontrollen gick som en dans, farfar satt kvar i rullstolen och kördes genom metalldetektorn – ja, det pep som en hel musfarm – och blev sedan visiterad av personalen, väldigt försiktigt och värdigt, fortfarande sittande i rullstolen.
Väl framme vid gaten hade killen vid incheckningen sett till att vi skulle få gå ombord först och reserverat platser längst fram, allt för att göra det så lätt som möjligt för oss. Det var två personer till som behövde lite hjälp ombord – framför allt en dam som behövde mer hjälp än vi gjorde. Personalen som var där och hjälpte henne var så fina och omtänksamma när de skulle lyfta henne och hjälpa henne på olika sätt. De frågade var de kunde ha händerna när de skulle lyfta och var väldigt försiktiga och mjuka.
När vi kom fram till Bromma fick resten av passagerarna ta sig ur flygplanet via trappor. Efter att alla andra hade lämnat planet kördes en speciell "lastbil" fram som anslöts till flyget med en smal brygga. Jag och farfar tog oss över bryggan för egen maskin, och damen som behövde mer hjälp blev körd i sin smala rullstol över. Inne i lastbilen blev hon överlyft till sin egen rullstol, fortfarande med samma omtänksamma och värdiga hjälp, under tiden flaket sänktes ner som en hiss. Sista biten sänktes vi ner som på ett lastbilsflaks nedfällbara flik. Nedanför väntade personal med en rullstol till farfar och han fick hjälp med att slå sig ner och blev inkörd till terminalen. Väl där inne hade min pappas fru redan tagit emot hans bagage och rullstol och vi tog oss till Blackeberg, till farfars lillasyster där han skulle sova den natten. Allt som allt gick det så fantastiskt smidigt, och farfar var så lycklig.
Vägen hem gick nästan lika smidigt, men bara nästan. Vilken skillnad personalens inställning gör! Det var krångligt som sjutton att boka det över telefon, tjejen på andra änden förstod inte alls vad jag ville och visste inte hur hon skulle göra det ändå. Men till slut så gick det. Vi kom till Arlanda och fick beskedet att hjälp med rullstol skulle anlända en halvtimme senare. Det innebar att vi inte kunde komma genom säkerhetskontrollen och in på själva flygplatsen innan dess. Efter ett litet tag bestämde jag mig för att fråga i informationsdisken istället, och hon kirrade en rullstol på två minuter. Vi checkade in, rullatorn skickades återigen som bagage och vi tog oss till säkerhetskontrollen. Här gick det dock inte alls lika smidigt som på Sturup. Farfar kördes genom i rullstol men sedan skulle han stå upp för att bli visiterad, och jag fick inte komma genom och hålla i honom så han inte skulle ramla. När jag gjorde det ändå fick jag lite skäll och blev beordrad att gå tillbaka för att gå genom bågen sen. Rent allmänt kändes det inte alls lika omtänksamt eller värdigt den här gången som förra. Väl framme vid gaten fick vi visserligen gå på först, däremot fick vi inte platser längst fram utan snarare någonstans i mitten, vilket var rätt besvärligt för farfar.
När vi väl landade på Sturup var det dock tillbaka till den extremt goda servicen – enda problemet var för farfar att ta sig fram till utgången på planet. Där blev han hämtad med rullstol av personal, som körde honom till bagageutlämningen. Dessutom hämtade han ut rullatorn innan bagagebandet hade kommit igång och hjälpte oss att packa ut och montera den. Han tog riktigt bra hand om oss.
Sammantaget fick vi en helt fantastisk service, som inte kostade oss en krona. Helt fantastiskt! Vill man ha riktigt bra service rekommenderar jag dock de mindre flygplatserna!
Vättern runt
Tog en runda kring Vättern under tisdag-onsdag, jag och F. En bra träning inför eventuellt kommande Tysklandsresa. Blev drygt 100 mil på MCn under två dagar, en massa kultur, ett gäng polkagrisar, en natt på ett trevligt vandrarhem, enormt schyssta utsikter (som inte blir ens en tiondel så bra med en iPhonekamera...=/) och ungefär hundra nyfikna kommentarer på vem jag var..=)
Var något stel i rumpan, höfterna och låren efteråt, och frös som en kinesisk nakenhund i en snöstorm på vägen hem. Till slut fick vi stanna till på A6 i Jönköping och handla underställ. Var en något märklig känsla att gå in, klädd i 5 lager tröjor redan - till skillnad från alla andra kunder i shorts och linne - och fråga efter underställ på Stadiums sommarrea..=) Men men, de hade sånt på lagret, och vi kunde glatt åka vidare. Kan dock erkänna att jag forfarande inte blivit riktigt varm än.
Mer text än så blir det inte idag, ni får hålla till godo med ett gäng bilder istället.
1. Lunch i Markaryd
2. Fantastisk skylt på toaletten på pizzerian
3. GPSen var inställd på "scenic route" och "undvik motorväg" - då kan det gå såhär
4. Rundorna i skogen gav ju dock viss bonus
5. På väg in emot Gränna, Visingsö i bakgrunden
6. Alvastra klosterruin. Riktigt cool faktiskt.
7. Vi tillhörde nog inte riktigt det vanliga klientelet på restaurangen
8. Sparris med parmesan och balsamicoreduktion till förrätt, efterrätten blev en ryggbiff
9. Koviken vid Vätterns östra strand på väg hem.
10. Hallon på vägen upp, blåbär på vägen hem
11. Ny sträckning på linje 130, även om den alltid upplevts gå genom ödemarken =D
12. Resesällskap och fordonet
13. Man kan bli trött i ryggen av mindre än 100 mil på MCn
14. En av alla de massvis med kyrkor vi såg. Vi hade lite av en church-spotting. Sjukt många vackra, lockande, kyrkor längs vägen.
Allt som allt en jäkligt najs tripp. Får nog bli en egen hoj faktiskt!
Var något stel i rumpan, höfterna och låren efteråt, och frös som en kinesisk nakenhund i en snöstorm på vägen hem. Till slut fick vi stanna till på A6 i Jönköping och handla underställ. Var en något märklig känsla att gå in, klädd i 5 lager tröjor redan - till skillnad från alla andra kunder i shorts och linne - och fråga efter underställ på Stadiums sommarrea..=) Men men, de hade sånt på lagret, och vi kunde glatt åka vidare. Kan dock erkänna att jag forfarande inte blivit riktigt varm än.
Mer text än så blir det inte idag, ni får hålla till godo med ett gäng bilder istället.
1. Lunch i Markaryd
2. Fantastisk skylt på toaletten på pizzerian
3. GPSen var inställd på "scenic route" och "undvik motorväg" - då kan det gå såhär
4. Rundorna i skogen gav ju dock viss bonus
5. På väg in emot Gränna, Visingsö i bakgrunden
6. Alvastra klosterruin. Riktigt cool faktiskt.
7. Vi tillhörde nog inte riktigt det vanliga klientelet på restaurangen
8. Sparris med parmesan och balsamicoreduktion till förrätt, efterrätten blev en ryggbiff
9. Koviken vid Vätterns östra strand på väg hem.
10. Hallon på vägen upp, blåbär på vägen hem
11. Ny sträckning på linje 130, även om den alltid upplevts gå genom ödemarken =D
12. Resesällskap och fordonet
13. Man kan bli trött i ryggen av mindre än 100 mil på MCn
14. En av alla de massvis med kyrkor vi såg. Vi hade lite av en church-spotting. Sjukt många vackra, lockande, kyrkor längs vägen.
Allt som allt en jäkligt najs tripp. Får nog bli en egen hoj faktiskt!
Kort inlägg
... snubblade idag över en krönika av Fredrik Backman, en enorm ordkonstnär. Han brukar skriva så att skrattet bara bubblar fram, oavsett hur olämpligt det är just då. På bussen, på jobbet - det spelar inte så stor roll var man är, hans texter brukar vara en skrattgaranti. Och som han kan trolla med språket och få det minsta lilla att bli fantastiskt.
Idag var han lika fantastisk med orden, lika mycket av en konstnär och trollkarl. Men skrattet som jag förväntade mig infann sig aldrig. Däremot uppstod en fantastiskt varm känsla i magen, nästan lite tårar i ögonen och en helt sanslös längtan..
Kan varmt rekommendera
http://fredrik.cafe.se/personligt-meddelande-2/
Helt klart läsvärt!
Idag var han lika fantastisk med orden, lika mycket av en konstnär och trollkarl. Men skrattet som jag förväntade mig infann sig aldrig. Däremot uppstod en fantastiskt varm känsla i magen, nästan lite tårar i ögonen och en helt sanslös längtan..
Kan varmt rekommendera
http://fredrik.cafe.se/personligt-meddelande-2/
Helt klart läsvärt!
Myskväll och stressonsdag
Vilken fantastisk kväll det blev igår! Slutade tidigt på jobbet efter en helt okej dag. Tog mig upp till Jägersro där jag upptäckte att de hade rea i smyckesaffären. Jag gick helt nuts och hittade en massa trevligt. Köpte ett helt gäng tunna armringar, något jag fastnat hårt för på sistone, och ett gäng lite mindre tunna sådana. Dessutom fick tre par örhängen slinka ner i inköpskassen också - ett par dinglande med svarta cirklar, ett par med stora pärlor hängande i en stoooor ring och ett par svarta "pärl"örhängen som jag kikat på tidigare. Fasade lite när jag gick fram till kassan, men återigen blev jag överraskad över hur billigt det kunde bli!
Med lite mindre pengar i plånboken och lite större leende på läpparna var det så dags att återigen äntra bussen för att åka till busloppans dagis! Hon har blivit så stor sen jag såg henne sist! Väl hemma fick jag den stora äran att vara den som badade henne - vilken livsglädje en sån liten kropp kan besitta ibland!
Med lite mindre pengar i plånboken och lite större leende på läpparna var det så dags att återigen äntra bussen för att åka till busloppans dagis! Hon har blivit så stor sen jag såg henne sist! Väl hemma fick jag den stora äran att vara den som badade henne - vilken livsglädje en sån liten kropp kan besitta ibland!
- Vad säger ankan?
- Puss säger ankan!
Efter en härlig middag, lite rökpauser i uterummet (dock inte för min del, även om jag satt med) och en otrolig mängd youtubeklipp var det dags att ta sig hemåt. I lagom god tid började jag förbereda mig för att gå. Vad jag inte hade räknat med var fröken nyfiken-och-klåfingrig... Min väska hade stått lite för lite otillgänglig för små barn. I väskan fanns en plånbok. I plånboken fanns jättemånga fina kort man kunde plocka ut och sprida ut över golvet. För att inte tala om en massa kvitton. Så det var ett jäkla letande och plockande för att hitta alla prylarna, men till slut låg i alla fall allting viktigt i väskan igen och jag fick springa till bussen - som jag så klart missade =) Som tur var var det ju superhärligt ute - jag fick ju vänta en hel del på bussarna. Och som tur var hade jag F som kunde underhålla mig via telefon, han är bra han!
Inte helt lätt att lämna det här kan jag säga...
Had en lugn och skön morgon, gick runt och drällde lite hemma och sådär. Satt på bussen och insåg att jag självklart glömt matlådan hemma, så det fick bli en extra omväg inom Coop på vägen till jobbet för att köpa lunch. Blev en riktigt god paj med apelsinmarinerad kyckling och paprikacreme och så en schysst ost- och broccolisoppa! Självklart ledde det dock till att jag kom för sent till jobbet..=/ Tur att man hade kvällspasset idag, så att det inte gjorde så mycket. Hade en helt okej dag på jobbet idag också - sjukt stressigt nu på kvällen dock, en jäkla massa papper som skulle betas av. Att man dessutom blev riktigt förbannad över en jobbrelaterad sak gjorde ju inte saken bättre heller. Men men, imorgon får det bråkas om det så får vi väl se hur det går.
Kvällen skulle spenderats med att städa lägenheten och laga mat, men inget av det har blivit gjort. Har istället hängt framför datorn, redigerat lite bilder och spelat fåniga spel. Samt krängt en jäkla massa godis. Så imorgon blir det träning på lunchen! Ska ge mig på lite bänkpress, lite roddmaskin samt lite rygg... Nu väntar dock den sköna, sköna sängen. Ångrar däremot nästan lite att det blev min egen sköna sköna säng, och inte den med sällskap i...
Jobbmåndag
Tja, för att inte hamna allt för långt efter så blir det två inlägg på raken här.
Vaknade äckligt tidigt, alldeles av mig själv. 04.45 var klockan då, och fem minuter kvar till väckning. Låg kvar en liten stund och smekte kinden bredvid min innan det var dags att glida ur sängen så tyst och försiktigt det går. Självklart gick det inte så bra, och även F fick vakna vid denna okristliga tid. Han hade dock valet att somna om.
Upp och på med uniformen, in med härlig musik i öronen och så ut genom dörren. Kan man få annat än en härlig morgon när man möts av det här?
Fortfarande sådär härligt morgondimmigt och otroligt friskt och lagom varmt i luften. Efter någon extra hejdåpuss och en rask promenad till busshållplatsen fick jag ytterligare en härlig scen framför mig i väntan på att bussen skulle behaga att dyka upp:
Vaknade äckligt tidigt, alldeles av mig själv. 04.45 var klockan då, och fem minuter kvar till väckning. Låg kvar en liten stund och smekte kinden bredvid min innan det var dags att glida ur sängen så tyst och försiktigt det går. Självklart gick det inte så bra, och även F fick vakna vid denna okristliga tid. Han hade dock valet att somna om.
Upp och på med uniformen, in med härlig musik i öronen och så ut genom dörren. Kan man få annat än en härlig morgon när man möts av det här?
Fortfarande sådär härligt morgondimmigt och otroligt friskt och lagom varmt i luften. Efter någon extra hejdåpuss och en rask promenad till busshållplatsen fick jag ytterligare en härlig scen framför mig i väntan på att bussen skulle behaga att dyka upp:
En på det hela fantastisk morgon. Fick också en härlig cykeltur till jobbet - enligt runkeeper (som dock säger att det är olika långt till och från jobbet fast jag cyklar samma sträcka..=)) så var det 5,64 km på 21.28 minuter, alltså ett tempo på 3:48 min/km. Helt okej för att vara måndag morgon, trots att måltakten är 3:35 min/km.
Fick ha en del möten med cheferna på jobbet idag, med tanke på en incident förra veckan, men allt verkar lösa sig till det bättre och jag försöker släppa det hela nu. Fick bra stöd från cheferna i alla fall, vilket var riktigt skönt.
Jobbet fick mig återigen att tänka på och uppskatta det lilla i det stora här i livet. Saker som vi tar helt för givet är inte alltid det - det gör mitt job väldigt klart för mig varje dag. Att inte själv få välja vem man ska få ringa, eller när det ska gå att ringa, själv bestämma vilket pålägg man vill ha på sin morgonmacka eller om man vill ha mörkt eller ljust bröd, att inte få välja vilka kläder man vill ha, när man ska få röka eller när man ska kunna gå ut, att inte kunna öppna fönstret, titta och njuta av fågelsången eller att inte få läsa vilka böcker man vill - det är saker som man så ofta tar för givet och som inte spelar så stor roll - förrän möjligheterna försvinner. Visst har de själva satt sig i den skiten de sitter i för det mesta, men de som säger att fängelselivet är en dans på rosor har nog en del funderare att göra.
Cyklade tillbaka också, gick betydligt snabbare. Nu var det helt plötsligt 5,72 kilometer men det gick på 17:21 minuter, alltså ett tempo på 03:02 min/km. Riktigt bra, och en skön cykeltur. Efter en kort tupplur på bussen var jag så framme vid Kårhuset och en av dagens höjdpunkter - min lilla älskling skulle få ett nytt glas, ett helt glas. Ölyt fixade biffen och helt plötsligt är min telefon nästan som ny igen! Inga fler stengolv ska få kyssa den glasrutan inte!
Morgondagen efter jobbet bjuder på gos med Loppan, världens bästa guddotter so far! Ja, och så hennes mamma såklart - kanske den bästa i hela världen! Ska bli superhärligt! Nu väntar sängen - blir upphämtad för att åka till jobbet klockan 06.15 imorgon. Tidigt, men ändå såå mycket bättre än 05.45 - den där extra halvtimmen på morgonen gör stor skillnad! Måste dock ändå få lite sömn om jag inte ska vara tröttare än ett helt ålderdomshem imorgon!
Fick ha en del möten med cheferna på jobbet idag, med tanke på en incident förra veckan, men allt verkar lösa sig till det bättre och jag försöker släppa det hela nu. Fick bra stöd från cheferna i alla fall, vilket var riktigt skönt.
Jobbet fick mig återigen att tänka på och uppskatta det lilla i det stora här i livet. Saker som vi tar helt för givet är inte alltid det - det gör mitt job väldigt klart för mig varje dag. Att inte själv få välja vem man ska få ringa, eller när det ska gå att ringa, själv bestämma vilket pålägg man vill ha på sin morgonmacka eller om man vill ha mörkt eller ljust bröd, att inte få välja vilka kläder man vill ha, när man ska få röka eller när man ska kunna gå ut, att inte kunna öppna fönstret, titta och njuta av fågelsången eller att inte få läsa vilka böcker man vill - det är saker som man så ofta tar för givet och som inte spelar så stor roll - förrän möjligheterna försvinner. Visst har de själva satt sig i den skiten de sitter i för det mesta, men de som säger att fängelselivet är en dans på rosor har nog en del funderare att göra.
Cyklade tillbaka också, gick betydligt snabbare. Nu var det helt plötsligt 5,72 kilometer men det gick på 17:21 minuter, alltså ett tempo på 03:02 min/km. Riktigt bra, och en skön cykeltur. Efter en kort tupplur på bussen var jag så framme vid Kårhuset och en av dagens höjdpunkter - min lilla älskling skulle få ett nytt glas, ett helt glas. Ölyt fixade biffen och helt plötsligt är min telefon nästan som ny igen! Inga fler stengolv ska få kyssa den glasrutan inte!
Morgondagen efter jobbet bjuder på gos med Loppan, världens bästa guddotter so far! Ja, och så hennes mamma såklart - kanske den bästa i hela världen! Ska bli superhärligt! Nu väntar sängen - blir upphämtad för att åka till jobbet klockan 06.15 imorgon. Tidigt, men ändå såå mycket bättre än 05.45 - den där extra halvtimmen på morgonen gör stor skillnad! Måste dock ändå få lite sömn om jag inte ska vara tröttare än ett helt ålderdomshem imorgon!
Fartfylld söndag
Söndagen blev en oväntat bra dag faktiskt. Helt oplanerad och tom, utom att jag hade BESTÄMT att jag skulle till gerdahallen, och innan dess var jag tvungen att köpa en träningsBH. Hade precis bestämt mig för att ta en promenad ut till Nova för att handla när F ringde och frågade om jag ville med och åka en tur på hojen. Efter ett avkrävt löfte att vi skulle hinna till Nova innan stängning och att jag skulle hinna till gymmet så gick jag glatt med på det! JÄKLAR vad jag älskar att åka MC. Skräcken för svängarna, framför allt vänstersvängarna (och därmed hatobjektet rondeller...) sitter fortfarande i sen vi välte i Grekland 2004, men det gick bättre och bättre och emot slutet gick det riktigt bra - F sa till och med att det var jag som svängde en hel del av gångerna.
Det blev en tur Lund - Bjärred - Västra Karaby - Eslöv - Kävlinge - Stora Harrie - Nova - LCR och sen hem. Sååå jäkla najs och riktigt grymt väder.
Handlade en grym träningsBH och en najs tröja på Intersport på Nova - en inköpsrunda som också stod för både den största överraskningen på länge och det största klippet på ett bra tag. Var inne på Change och skulle handla en enkel vit BH. Precis som så många andra kvinnor så har jag haft fel BHstorlek innan jag kom till Change och fick en expert som provade ut en BH åt mig - inte fasen skulle jag ha 75B/C utan 70DD sist jag var där. Det kändes helt sjukt. Nu när jag har gått ner lite i vikt, och min vita BH dessutom har gått sönder, tänkte jag att jag skulle köpa nytt. Så sagt och gjort - in på Change. Plockade åt mig en 70DD igen och gick in i provrummet - för LITEN!?! Hur gick det till tänkte jag. Testade en 65DD istället, vilken var alldeles för liten. F fick gå och leta fram en 65E men den passade inte heller - jag fick dubbelbröst i den också. Expediten kom in och skulle mäta och kolla - 65 var alldeles rätt, men kupan höll hon med om var alldeles för liten. Hon hämtade en E till mig istället (snälla kom igen, JAG ha en E??) vilken till min stora chock och förvåning OCKSÅ vad för liten. Det hela slutade med att jag vägrade att gå längre upp än 65F - det fick funka även om den också är liiite för liten. Eftersom den inte var så dyr så blev det dessutom två stycken likadana - till det facila priset av 319 kronor! =D Och jäklar - man fick mycket bröst för de pengarna kan jag lova - F sken som en sol!
Efter Nova övertalade S oss att vi skulle åka och kolla på hästhoppningen uppe på LCR - tydligen kör de tävlingen Lundahoppet hela midsommarhelgen. Så, för första gången i mitt liv har jag varit på en hopptävling live. Hästar är ena vackra djur ändå! Grabbarna var väl inte lika övertygade kanske.
Tyvärr hann jag inte stanna hela tävlingen ut, F körde mig hem så jag fick hämtat gymkläderna innan han skjutsade mig till Gerda. Det blev ett lite halvvilset pass i gymmet - lite löpning på bandet och sen lite maskiner. Körde benpressen på 3x10x80 kg, vilket jag är rätt nöjd med. Blev en del andra benmaskiner också, och så lite latsdrag och sådär. Testade den assisterade chins/dipmaskinen också, vilken kommer att bli en kär kompis i framtiden. Har som mål att klara minst en oassisterad dip och en oassisterad chin, helst innan sommaren är slut. Än så länge är det långt kvar, jag fick hjälp med nästan hela kroppsvikten igår och det var ändå tungt. Så är armarna mitt sorgebarn också...
Efter gymmet blev det en snabb vända hem - lite chokladmjölk på vägen (bästa återhämtningsmaten) och så lite köttfärsröra hemma. Passade på att måla naglarna hemma också - hade målat dem innan vi skulle ut med MCn, men lyckades paja det när jag drog på stövlarna, så tvättade bort allt innan vi åkte. Så, en snabb blå design och lite köttfärsröra (och en dusch såklart) senare så tog jag bussen upp till F som väntade med trevligt sällskap och grillning! Härligt att sitta på balkongen även om det inte var skitvarmt ute längre.
På det hela taget en fantastisk dag, fylld med roligheter - framför allt för att ha varit helt oplanerad!
Som bonus bjuder jag på en äkta lundensisk, studentikos midsommarstång. Tillverkad av trädgårdsredskap och lite murgröna som beklädnad, pyntad med granndagisets leksaker, galgar samt julgranskulor modell större, ljussatt med en turkslinga och så såklart uppstöttad av 6 stycken tomma ölfat. Som krona på verket, eller stjärna i granen, användes en käpphäst! Har jag sagt att jag älskar den här stan?
Det blev en tur Lund - Bjärred - Västra Karaby - Eslöv - Kävlinge - Stora Harrie - Nova - LCR och sen hem. Sååå jäkla najs och riktigt grymt väder.
Handlade en grym träningsBH och en najs tröja på Intersport på Nova - en inköpsrunda som också stod för både den största överraskningen på länge och det största klippet på ett bra tag. Var inne på Change och skulle handla en enkel vit BH. Precis som så många andra kvinnor så har jag haft fel BHstorlek innan jag kom till Change och fick en expert som provade ut en BH åt mig - inte fasen skulle jag ha 75B/C utan 70DD sist jag var där. Det kändes helt sjukt. Nu när jag har gått ner lite i vikt, och min vita BH dessutom har gått sönder, tänkte jag att jag skulle köpa nytt. Så sagt och gjort - in på Change. Plockade åt mig en 70DD igen och gick in i provrummet - för LITEN!?! Hur gick det till tänkte jag. Testade en 65DD istället, vilken var alldeles för liten. F fick gå och leta fram en 65E men den passade inte heller - jag fick dubbelbröst i den också. Expediten kom in och skulle mäta och kolla - 65 var alldeles rätt, men kupan höll hon med om var alldeles för liten. Hon hämtade en E till mig istället (snälla kom igen, JAG ha en E??) vilken till min stora chock och förvåning OCKSÅ vad för liten. Det hela slutade med att jag vägrade att gå längre upp än 65F - det fick funka även om den också är liiite för liten. Eftersom den inte var så dyr så blev det dessutom två stycken likadana - till det facila priset av 319 kronor! =D Och jäklar - man fick mycket bröst för de pengarna kan jag lova - F sken som en sol!
Efter Nova övertalade S oss att vi skulle åka och kolla på hästhoppningen uppe på LCR - tydligen kör de tävlingen Lundahoppet hela midsommarhelgen. Så, för första gången i mitt liv har jag varit på en hopptävling live. Hästar är ena vackra djur ändå! Grabbarna var väl inte lika övertygade kanske.
Tyvärr hann jag inte stanna hela tävlingen ut, F körde mig hem så jag fick hämtat gymkläderna innan han skjutsade mig till Gerda. Det blev ett lite halvvilset pass i gymmet - lite löpning på bandet och sen lite maskiner. Körde benpressen på 3x10x80 kg, vilket jag är rätt nöjd med. Blev en del andra benmaskiner också, och så lite latsdrag och sådär. Testade den assisterade chins/dipmaskinen också, vilken kommer att bli en kär kompis i framtiden. Har som mål att klara minst en oassisterad dip och en oassisterad chin, helst innan sommaren är slut. Än så länge är det långt kvar, jag fick hjälp med nästan hela kroppsvikten igår och det var ändå tungt. Så är armarna mitt sorgebarn också...
Efter gymmet blev det en snabb vända hem - lite chokladmjölk på vägen (bästa återhämtningsmaten) och så lite köttfärsröra hemma. Passade på att måla naglarna hemma också - hade målat dem innan vi skulle ut med MCn, men lyckades paja det när jag drog på stövlarna, så tvättade bort allt innan vi åkte. Så, en snabb blå design och lite köttfärsröra (och en dusch såklart) senare så tog jag bussen upp till F som väntade med trevligt sällskap och grillning! Härligt att sitta på balkongen även om det inte var skitvarmt ute längre.
På det hela taget en fantastisk dag, fylld med roligheter - framför allt för att ha varit helt oplanerad!
Som bonus bjuder jag på en äkta lundensisk, studentikos midsommarstång. Tillverkad av trädgårdsredskap och lite murgröna som beklädnad, pyntad med granndagisets leksaker, galgar samt julgranskulor modell större, ljussatt med en turkslinga och så såklart uppstöttad av 6 stycken tomma ölfat. Som krona på verket, eller stjärna i granen, användes en käpphäst! Har jag sagt att jag älskar den här stan?
Mersmakslöpning
Som det står i första inlägget är jag en wannabe träningsfreak. Vad jag menar med det är att jag verkligen VILL bli ett träningsfreak, må dåligt när jag inte tränar och att bli lycklig som ett barn på julafton när jag tränar. Idag ÄR jag inte det. Jag mår minst lika bra i soffan/framför TVn som på gymmet/i löpspåret och känner inte alls någon abstinens när jag "inte hinner" träna. Mitt mål är dock att komma dit - jag SKA bli ett träningsfreak. Än så länge är jag det mest i teorin - jag plöjer träningsbloggar och näringslära när jag kommer åt och jag känner verkligen suget av att ge mig ut och träna. Tyvärr brukar det mest stanna där, det finns ju så många "bra" anledningar att inte göra det på riktigt.
Ett bra steg på vägen var när jag, genom äldsta kusinen, hittade till bloggen Drivkraft av en annan Lundatjej. Hon skriver inspirerande om träning och kost bland annat, två ämnen som intresserar mig väldigt mycket. Hittade dit igår på jobbet och igår och idag har jag plöjt genom hela bloggen och fått en massa bra idéer och inspiration. Framför allt fastnade jag för ett inlägg om mersmak som var perfekt för mig. Så, tänkt och gjort. På med löparoutfiten, snöra på skorna och så en snabb powerwalk till stadsparken. Till skillnad från Linn så bestämde jag inte någon sträcka och inte heller någon särskild hastighet, utan helt enkelt att jag skulle springa/jobba/powerwalka/gå/lunka/krypa/på något sätt röra mig framåt under 30 minuter. Oavsett hur det kändes sedan så var det bra där - och dags att ta sig hemåt. Sträckan och hastigheten var helt irrelevanta (även om det väl kommer att bli en tävling emot mig själv i framtiden gissar jag, med tanke på tävlingsmänniskan i mig) - det enda som gällde var att röra på sig i 30 minuter.
Hur det gick? Tja - jag rörde mig i 30 minuter i alla fall. Det blev 3.22 kilometer på 30:31 minuter. Resultatet är väl långt ifrån lysande - jag har fortfarande kondition som en pensionär och är kanske sämst i världen på att springa (i alla fall i min värld då!) - men jag rörde mig fortfarande i 30 minuter. Och vad viktigare är - precis som Linn "utlovade" så gav det mersmak. När jag väl var klar och hade pustat ut en stund så var jag sjukt sugen på att ta något varv till! Det har nog aldrig hänt! Men nej, det blev lite nervarvning och avslappning i stadsparken. Någon på kommunen har fått en fantastisk, lysande idé - värd all cred som går att ge - hängmattor i utkanten på stadsparken.
Perfekt nedvarvning efter en skön runda. Tyvärr inte sol just där hängmattorna hängde nu när det var eftermiddag. Riktigt sköna hängmattor dock, gungade precis sådär perfekt, och marken under var belagd med träflis som luktade riktigt gott och jordigt också. Låg där en bra stund och lyssnade på skön musik i hörlurarna och kände vinden svalka kroppen - det blev nästan lite väl svalt ett tag. Bytte matta efter en stund och hittade en där man fick lite sol i alla fall =D
Riktigt skönt var det!
Fuskade dock lite på vägen hem.. Det blev lite joggande där med, var framför allt sjuukt sugen på att springa i trappor av någon konstig anledning, så det blev ett extra varv i trapporna utanför vårdcentralen på Södertull faktiskt.
Insåg att eftersom jag hade vilat upp mig så länge i parken så behövde jag något i magen snabbt när jag kom hem. Grundade med en proteindrink. Har länge haft svårt att dricka drinkar gjorda på mitt pulver, det smakar konstigt tomt på något sätt - kan inte förklara det bättre än så. Har testat en massa olika smaksättningar, den bästa hittills har varit hundra gram frusna hallon, en burk lättkvarg, 2 deciliter vatten och en skopa pulver. Det har gått rätt så bra, även om det också haft en eftersmak av det där konstiga. Idag testade jag dock något nytt, som funkade fantastiskt bra!
2,5 dl Kalvins chokladmjölk (fantastiskt jäkla god faktiskt!)
3 teskedar kakao
1 liten skvätt pepparmintsolja
1 skopa pulver
(och så lite vaniljsocker, dock inte med på bilden)
Mixa rejält i en mixer, häll upp i ett glas och drick! Blir nog ännu bättre om man mixar i lite is också. Jag hade nästan lite mycket mintsmak i, hade nog blivit bättre med lite mindre. Dock doldes all skum smak och det smakade bara mintchoklad! Awesome!
Kcal: 319
Protein: 35 gram
Ser redan fram emot nästa löprunda - blir nog troligen imorgon med tanke på att jag jobbar hela nästa vecka.
Ett bra steg på vägen var när jag, genom äldsta kusinen, hittade till bloggen Drivkraft av en annan Lundatjej. Hon skriver inspirerande om träning och kost bland annat, två ämnen som intresserar mig väldigt mycket. Hittade dit igår på jobbet och igår och idag har jag plöjt genom hela bloggen och fått en massa bra idéer och inspiration. Framför allt fastnade jag för ett inlägg om mersmak som var perfekt för mig. Så, tänkt och gjort. På med löparoutfiten, snöra på skorna och så en snabb powerwalk till stadsparken. Till skillnad från Linn så bestämde jag inte någon sträcka och inte heller någon särskild hastighet, utan helt enkelt att jag skulle springa/jobba/powerwalka/gå/lunka/krypa/på något sätt röra mig framåt under 30 minuter. Oavsett hur det kändes sedan så var det bra där - och dags att ta sig hemåt. Sträckan och hastigheten var helt irrelevanta (även om det väl kommer att bli en tävling emot mig själv i framtiden gissar jag, med tanke på tävlingsmänniskan i mig) - det enda som gällde var att röra på sig i 30 minuter.
Hur det gick? Tja - jag rörde mig i 30 minuter i alla fall. Det blev 3.22 kilometer på 30:31 minuter. Resultatet är väl långt ifrån lysande - jag har fortfarande kondition som en pensionär och är kanske sämst i världen på att springa (i alla fall i min värld då!) - men jag rörde mig fortfarande i 30 minuter. Och vad viktigare är - precis som Linn "utlovade" så gav det mersmak. När jag väl var klar och hade pustat ut en stund så var jag sjukt sugen på att ta något varv till! Det har nog aldrig hänt! Men nej, det blev lite nervarvning och avslappning i stadsparken. Någon på kommunen har fått en fantastisk, lysande idé - värd all cred som går att ge - hängmattor i utkanten på stadsparken.
Perfekt nedvarvning efter en skön runda. Tyvärr inte sol just där hängmattorna hängde nu när det var eftermiddag. Riktigt sköna hängmattor dock, gungade precis sådär perfekt, och marken under var belagd med träflis som luktade riktigt gott och jordigt också. Låg där en bra stund och lyssnade på skön musik i hörlurarna och kände vinden svalka kroppen - det blev nästan lite väl svalt ett tag. Bytte matta efter en stund och hittade en där man fick lite sol i alla fall =D
Riktigt skönt var det!
Fuskade dock lite på vägen hem.. Det blev lite joggande där med, var framför allt sjuukt sugen på att springa i trappor av någon konstig anledning, så det blev ett extra varv i trapporna utanför vårdcentralen på Södertull faktiskt.
Insåg att eftersom jag hade vilat upp mig så länge i parken så behövde jag något i magen snabbt när jag kom hem. Grundade med en proteindrink. Har länge haft svårt att dricka drinkar gjorda på mitt pulver, det smakar konstigt tomt på något sätt - kan inte förklara det bättre än så. Har testat en massa olika smaksättningar, den bästa hittills har varit hundra gram frusna hallon, en burk lättkvarg, 2 deciliter vatten och en skopa pulver. Det har gått rätt så bra, även om det också haft en eftersmak av det där konstiga. Idag testade jag dock något nytt, som funkade fantastiskt bra!
2,5 dl Kalvins chokladmjölk (fantastiskt jäkla god faktiskt!)
3 teskedar kakao
1 liten skvätt pepparmintsolja
1 skopa pulver
(och så lite vaniljsocker, dock inte med på bilden)
Mixa rejält i en mixer, häll upp i ett glas och drick! Blir nog ännu bättre om man mixar i lite is också. Jag hade nästan lite mycket mintsmak i, hade nog blivit bättre med lite mindre. Dock doldes all skum smak och det smakade bara mintchoklad! Awesome!
Kcal: 319
Protein: 35 gram
Ser redan fram emot nästa löprunda - blir nog troligen imorgon med tanke på att jag jobbar hela nästa vecka.
Presentation
Ja, då är det väl min tur också - båda kusinerna bloggar ju. Har funderat länge på att börja, men inte riktigt tagit tag i det, så som är fallet med så mycket annat för mig. Men nu så.
Så - vem är jag då? En halvgalen, exjobbsskrivande juriststudent, extraknäckande kriminalvårdare, gammal studentlivsräv boende i centrala Lund. Facebookknarkande, nyfiken som få, wannabe-träningsfreak, totalt förälskad i havet och skogen, pappersscout och kanske inte alltid så eftertänksam som jag borde vara. Bra på att starta upp projekt, lägga ner min själ i dem och sedan tappa andan halvvägs genom, lider av dålig självdisciplin och gör hellre roliga saker än saker jag borde göra.
Har ganska länge mobilbloggat, men tänkte att det väl var dags att ta steget vidare. Funderade på att starta upp en nischad blogg, men visste för det första inte vad jag skulle skriva om och för det andra insåg jag att det aldrig skulle hålla - antingen skulle jag tröttna snabbare än solen går i moln när jag blir ledig eller så skulle jag fastna och inte kunna låta bli att skriva om allt möjligt annat ändå. Så - bloggen kommer att handla om allt mellan himmel och jord och lite till - allt som intresserar mig. Mat, träning, juridik, naglar, jobbet, världen i stort, människor som intresserar mig, människor som irriterar mig och alla de där små lyckostunderna man får med jämna mellanrum!
Välkommen in, gör dig hemmastadd och förbered dig på en bergochdalbana utan dess like!
//Tove
Så - vem är jag då? En halvgalen, exjobbsskrivande juriststudent, extraknäckande kriminalvårdare, gammal studentlivsräv boende i centrala Lund. Facebookknarkande, nyfiken som få, wannabe-träningsfreak, totalt förälskad i havet och skogen, pappersscout och kanske inte alltid så eftertänksam som jag borde vara. Bra på att starta upp projekt, lägga ner min själ i dem och sedan tappa andan halvvägs genom, lider av dålig självdisciplin och gör hellre roliga saker än saker jag borde göra.
Har ganska länge mobilbloggat, men tänkte att det väl var dags att ta steget vidare. Funderade på att starta upp en nischad blogg, men visste för det första inte vad jag skulle skriva om och för det andra insåg jag att det aldrig skulle hålla - antingen skulle jag tröttna snabbare än solen går i moln när jag blir ledig eller så skulle jag fastna och inte kunna låta bli att skriva om allt möjligt annat ändå. Så - bloggen kommer att handla om allt mellan himmel och jord och lite till - allt som intresserar mig. Mat, träning, juridik, naglar, jobbet, världen i stort, människor som intresserar mig, människor som irriterar mig och alla de där små lyckostunderna man får med jämna mellanrum!
Välkommen in, gör dig hemmastadd och förbered dig på en bergochdalbana utan dess like!
//Tove
